I protokollen, med fingeravtryck, kallas ”Hussein, Saddam al-Tikriti” för ”militär fånge – Irak” eller ”hög-dignitetsfånge nr 1”. Utfrågningarna inleddes i februari 2004 i ett militärfängelse vid Bagdads internationella flygplats.

Saddam Hussein framhöll att han tjänat det irakiska folket länge och att han var mest stolt över sociala framsteg. När han tillträdde 1968 hade folk ”nästan ingenting”, sade han, och redogjorde för förbättringar på allt från skolor och sjukvård till vägar.

Ingen är perfekt, uppgav Saddam när den arabisktalande förhörsledaren undrade om han inte begått några misstag. Men han sade samtidigt att det viktiga är vad eftervärlden säger om 500 eller 1000 år. Han underströk att det knappast var troligt att han skulle avslöja ”misstag för en fiende” samt att han inte var övertygad om att det amerikanska statsskicket är det bästa.

Enligt Saddam Hussein var det Iran som 1980 startade det långa blodiga kriget mellan de två länderna. Dessutom ansåg han att ayatolla Khomeini, som då återvänt från exil, var en religiös fanatiker och uppgav att ayatollan trodde att det skulle bli lika lätt att besegra Saddam som det varit att störta shahen – samt att ayatollan bedrog sig när han trodde att shiamuslimer i södra Irak skulle stötta den iranska revolutionen.

Förhörsledaren anmärkte att ”hotet från Iran var skälet till att Saddam inte ville tillåta nya FN-inspektioner”. Saddam ville inte riskera att Iran fick reda på hur svagt Irak blivit. Enligt Saddam hade alla Iraks massförstörelsevapen förstörts 1998.

Om Kuwaitkriget 1991 medgav Saddam att han beordrat attacken med Scudrobotar mot Israel för att landet och dess allierade USA är upprinnelsen till ”arabernas alla problem”.

Saddam ordade mycket om gud och böcker han läst, och gjorde gärna liknelser med bönder och livet på landsbygden. Han hävdade bestämt att han aldrig använt sig av dubbelgångare, något det alltid ryktades om.

Utöver rena förhör förekom mer informella samtal och dessutom tvingades Saddam att se en dokumentär om sin brutala regim. Men en del känsliga ämnen berörs inte, till exempel massmordet på egna landsmän eller stödet från USA i kriget mot Iran.

Saddam nekade bestämt till samröre med terrornätverket al-Qaida och vägrade bekräfta förhörsledarens misstankar om att han hade kapacitet att tillverka massförstörelsevapnet vid tidpunkten för anfallet mot Bagdad i mars 2003.

Karin Henriksson

karin.henriksson@svd.se

Fler artiklar