Carteret-öarna utanför Papua Nya Guinea tros bli de första som sjunker i havet till följd av temperaturhöjningen.

– Öarna sväljs av de stigande vattennivåerna och öbornas skördar av bananer, taro och brödfrukt har förstörts av svallvågor och tidvattentoppar, står det att läsa på en blogg, journeytothesinkingislands, som följer de runt 3000 Carteret-invånarnas öden.

– Jag skulle vilja att min dotter ärver min mark men det kommer inte att bli möjligt, säger Ursula Rakova på en youtube-film om sin NGO för att hjälpa grannarna, Tulele Peisa.

På hennes egen hemö Huene, med 20 invånare, ärvs mark på mödernet men nu äts den sakta upp av vågorna.

I rapporter från flyktingorganisationen International Organization for Migration framgår att flera beräkningar gjorts av antalet "klimatflyktingar" och att man fastnat för en siffra: 200 miljoner år 2050. Många av de här klimatflyktingarna är rädda för en framtid i andra länder och i främmande kulturer - och på ett par ställen, som exempelvis barriäröar i Berings sund, dröjer flytten fastän beslutet är fattat och platsen på fastlandet där de ska bo redan stakats ut.

Frågan om klimatverkningarna som en ny internationell säkerhetsrisk har debatterats under ett par år och i veckan som gick togs ett förslag om en FN-resolution upp till debatt i generalförsamlingen. En gruppering Stilla havs-öar, Pacific Small Islands Developing States, driver linjen att världsfreden kan hotas och klimatriskerna därför är en fråga för säkerhetsrådet.

– Vi är kritiska mot att detta hamnar på rådets bord, utan frågan bör stanna i Generalförsamlingen - men vi stöttar tankegångarna bakom, kommenterade en diplomat från en önation i en annan del av världen.

Även från EU:s håll rådde viss betänksamhet inför tanken på en rådsresolution eftersom det skulle se illa ut om den inte gick igenom nu under klimatåret 2009. Det hela slutade dock i att generalförsamlingen enades om att ge FN:s generalsekreterare i uppdrag att granska säkerhetsaspekterna av klimathotet och komma med en utförlig rapport under nästa arbetsår - och i den ska ingå vad som förväntas ifrån de rika länderna sida för att bistå de drabbade.

En av de mest militanta förespråkarna för tanken på att klimathotet kan bli en ny konflikthärd är Palaus FN-ambassadör Stuart Beck som hänvisade till FN-stadgans kapitel VI och sa:

– Det här med klimatförändringar som ett säkerhetshot är inte bara något som vi kastar ur oss. Men vetenskapsmännen ber oss att förbereda oss för en humanitär kris, inklusive en exodus, i vår livstid. På vilket sätt skiljer det sig från att förbereda sig för ett hot som krig?

De små ö-nationerna i Stilla havet svarar för endast 0,03 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser, enligt en studie från 1999 där det också sägs att utsläppen per människa här bara motsvarar en fjärdedel av genomsnittsutsläppen per person i världen.

Karin Henriksson

karin.henriksson@svd.se

Fler artiklar