På torsdag infaller årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg i Peking. 20 år har gått sedan kinesiska armén angrep de fredliga demonstranterna som hade samlats på torget för att visa sitt missnöje mot bland annat pressfriheten i landet.

Sju veckors protester fick ett brutalt slut och flera kineser miste sina liv. Myndigheterna har uttryckt oro över att årsdagen ska leda till aktioner och demonstrationer.

I dag beslutade den kinesiska staten att utöka den rådande censuren för internet. Twitter, Flickr och Hotmail är några av sidorna som från och med i dag är blockerade och går inte längre att nå från landet, uppger tidningen Times online. Även om det inte har bekräftats från officiellt håll pågår spekulationer om att åtgärden kan kopplas till årsdagen av massakern.

Twitter har snabbt ökat i popularitet i Kina de senaste månaderna, delvis beroende på att vissa ord som annars är automatiskt blockerade är tillåtna på Twitter. Att mikroblogga anses därför vara ett bra sätt att föra fram politiska åsikter. Men nu kan det alltså vara slut med det.

Den välkände bloggaren Michael Anti, som driver den Kinabaserade bloggen Danwei.org, förutsåg myndigheternas blockering av Twitter redan för några dagar sedan, skriver Times.

"Twitter är en ny grej i Kina. De som bestämmer över censuren behöver lite tid för att ta reda på vad det är. Så njut av de sista dagarna av twittrande innan Twitter går samma öde som Youtube till mötes", skrev han i ett inlägg.

Upproret i Peking

Dramat på och kring Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking våren 1989, samtidigt som östblocket i Europa började brytas sönder.Tusentals ungdomar samlades i Pekings centrum sedan den reformsinnade förre kommunistpartiledaren Hu Yaobang avlidit. Hu hade avsatts som partichef två år tidigare efter andra studentdemonstrationer.Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av alltfler i sina krav på demokrati. Till slut var hela torget så blockerat att Sovjetunionens president Michail Gorbatjov inte kunde passera när han besökte Peking i maj. Detta blev troligen droppen för regimen, som fasade för kaos.Natten till den 4 juni rullade stridsvagnarna mot centrum. Hundratals, kanske tusentals, människor dödades.Högste ledaren Deng Xiaoping tros ha ansett stormningen nödvändig, men premiärminister Li Peng blev den ansvarige utåt. Partichefen och reformvännen Zhao Ziyang motsatte sig militäringripandet, sparkades och sattes i husarrest. (TT)