John Demjanjuk landade i tisdags i München sedan han utvisats från USA där han levt sedan krigsslutet. Enligt åklagarna ska Demjanjuk, som är född i Ukraina, 1942 ha anmält sig frivilligt till tjänsten i förintelselägret för att slippa hunger och lidanden i lägret för sovjetiska krigsfångar.

I Tysklands största tidning Bild ställs frågan som sedan början av veckan präglar debatten.

– Ska ett vrak som Demjanjuk, en gammal och sjuk man, ställas inför rätta? En man som enligt sin advokat lider av njurkolik och reumatism och som plågas av outhärdlig smärta.

– Ja, svarar Bilds mest profilerade krönikör Josef Wagner. Vi måste erinra denne gamle man om brotten som han har begått. Det är vi skyldiga både offren och oss själva. Vi vore i annat fall en nation utan minne.

Josef Joffe, en av Tysklands mest kända skribenter, påpekar att sanningen aldrig preskriberas. Men den bleknar. Det illustreras i dessa dagar på ett skrämmande sätt av prominenta förnekare till Förintelsen som den katolske biskopen Richard Williamson eller den iranske presidenten Mahmoud Ahmadinejad.

– Processen mot Demjanjuk kommer än en gång att belysa vad som skedde i förintelseläger som Sobibor, en sanning som riskerar att gå under i historiens mörker eller Ahmadinejads hatpropaganda, skriver Joffe i veckotidingen Die Zeit.

Som en röd tråd i debatten går argumentet att det inte handlar om botgöring eller hämnd. Inte heller om att leda en 89-åring på rätt väg. I stället är det den legendariske nazistjägaren Simon Wiesenthals motto som gäller: Krigsförbytare ska vittna om sanningen.

– Jag är inte så naiv att jag tror att Demjanjuk kommer att tillbringa en enda dag i fängelset, förklarade häromdagen Stephan Kramer, generalsekreterare för judarnas centralorganisation i Tyskland.

– Men vi kommer att få uppleva en debatt om den tyska justitieapparatens försummelser under efterkrigstiden, förutsade han.

Historiker hävdar sedan länge att åklagare och domare i årtionden har sett mellan fingrar eller visat bristanden engagemang. Sammanlagt har det sedan kriget inletts förundersökning mot 106 000 misstänkta krigsförbrytare. Men bara 6500 har fällts, varav inte mer än 150 till livstids fängelse.

– Tyskland var som paralyserat efter kriget. Ingen ville bli påmind om Hitlertiden, inte ens juristerna. Många åklagare och domare vågade inte eller ville inte rota i det förflutna, skriver tidningen Badische Neueste Nachrichten.

För historikern Ulrich Herbert, professor vid universitetet i Freiburg, är det typiskt att en person som Demjanjuk nu presenteras för allmänheten som en länge efterspanad krigsförbrytare.

– Det har en minst sagt obehaglig bismak när det mest obetydliga kugghjulet i i förintelsemaskineriet ställs inför rätta medan många av de ansvariga gjorde karriär i Tyskland, kritiserar han.

Överåklagare Kurt Schrimm, chef för den speciella åklagarenheten i Ludwigsburg som utreder mot nazistiska förbrytare, framhåller att rättegången mot Demjanjuk är en av de sista möjligheterna att ställa nazistiska krigsförbrytare inför rätta. Åklagarna i Ludwigsburg som i sina arkiv har namnen på 1,6 miljoner personer och institutioner jagar för närvarande ytterligare två misstänkta och det kan inte uteslutas att även dessa ställs till ansvar. Men tiden rinner ut.

– I dag finns inga gärningsmän som är yngre än 80 år. Chansen att komma åt dessa i tid försämras från år till år. Det är helt klart en biologisk fråga. Sannolikheten för en fällande dom går mot noll, konstaterar Kurt Schrimm i en radiointervju med Deutschlandfunk.

Tomas Lundin

08-13 50 00

tomas.lundin@svd.se

Fler artiklar