Röstmarginalen i omröstningen var överraskande stor med 54 jaröster och 20 nejröster, sex röster mer än den nödvändiga majoriteten på tre femtedelar.

I Bryssel reagerade EU-kommissionen med djup tillfredsställelse.

– Ett mycket bra besked från Prag, jublade EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso och sa att han hoppas att resterande hinder nu ska kunna röjas ur vägen så snabbt som möjligt.

Och även i Sverige är man nöjda med beslutet.

– Ett glädjande besked, det underlättar för det svenska ordförandeskapet, sade statsminister Fredrik Reinfeldt till TT.

Tjeckien var det sista av EU:s 27 medlemsländer som ännu inte hade godkänt fördraget i parlamentet. För att det ska kunna träda i kraft måste det ratificeras av samtliga medlemsländer vilket hittills har skett i 23 länder. Ett av undantagen är Tyskland där både förbundsdagen och delstatskammaren har gett klartecken men förbundspresident Horst Köhler inte vill skriva under förrän författningsdomstolen har avvisat en klagan.

I Polen är situationen liknande. Där återstår bara en underskrift av president Lech Kaczynski. Denne är visserligen kritisk till fördraget men har vid upprepade tillfällen har klargjort att det inte ska stupa på ett polskt nej. Stor osäkerhet råder däremot när det gäller Irland som i en folkomröstning förra sommaren röstade nej. Ett nytt försök ska troligtvis göras i höst. Detta sedan Irland fått garantier om fortsatt nationell suveränitet.

I det tjeckiska underhuset godkändes Lissabonfördraget redan i mitten av februari med en klar majoritet på 125 mot 61 röster. Hårt omstritt är fördraget däremot i överhuset där den notoriskt EU-skeptiske presidenten Vaclav Klaus har stort inflytande och där många av senatorerna varnar för ett överstatligt EU med allt större inflytande över medlemsländerna.

Argumenten haglade även i onsdagens debatt i barockpalatset Palais Valdstein i Prag. Senator Jiri Oberpfalzer betecknade Lissabonfördraget som en "eliternas sammansvärjning" medan andra kritiker beskrev avtalet som ett dåligt formulerat och obegripligt sammelsurium av bestämmelser.

Mot detta vände sig avgående premiärministern Mirek Topolanek som uppmanade senaten att inte slå till bromsklossarna i EU-integrationen och framför allt inte skämma ut landet.

– Tjeckiens förankring i Europa står på spel, dundrade Topolanek och sa att ett nej i omröstningen skulle dra skam över Tjeckien som mitt under pågående EU-ordförandeskap störtat den sittande regeringen och försvagat landets ställning i Europa.

Topolanek som är partiledare för den borgerliga medborgaralliansen ODS som grundades av Vaclav Klaus medgav att Lissabonfördraget inte var perfekt. Men är det priset man får betala för att delta i den europeiska processen, sa han.

– Vi bör varken demonisera eller bagatellisera fördraget, manade han och efterlyste en mindre känsloladdad och mer nykter debatt.

Efter omröstningen i senaten är det nu president Vaclav Klaus som har initiativet. Först när han har skrivit under fördraget är det ratificerat. Flera av Klaus anhängare i senaten vill dock klaga hos författningsdomstolen vilket innebär att presidenten torde avvakta ett beslut i domstolen, enligt många med avsikt att invänta den irländska folkomröstningen.

Hur Klaus kommer att agera är för närvarande osäkert. "Schackspelare tillkännager aldrig sina drag i förväg", förklarade nyligen. Skulle väljarna i Irland godkänna Lissabonfördraget lär Klaus dock inte vara den som stoppar hela processen.

Tomas Lundin

08-13 50 00

tomas.lundin@svd.se

Fler artiklar