Min fru och jag var i Kalifornien från 6/4 till 19/4 och var båda två förkylda (snuva, huvudvärk och värk i kroppen) under resan, men mår i stort sett bra nu. Bör vi göra något test för svininfluensa? / Nils Zetterlund

IA svarar: Är inte nödvändigt. Ni är båda friska igen. Eventuella virus har försvunnit. Inkubationstiden för “vanliga” influensavirus är maximalt fem dagar och för dessa mindre vanliga virus som H1N1 sju dagar och för fågelinfluensaviruset brukar tio dagar anges. En influensasjuk är smittsam under cirka en dag före det att sjukdomen bryter ut och under de första fem sjukdomsdagarna och/eller tills dess febern går ned.

Jag har letat efter information om varför just denna influensa skapar sådan oro, men inte lyckats hitta någon bra förklaring. Visst, detta är en ny typ av virus, men vad jag förstått så har den samma symptom som andra typer av influensa. Så varför denna panik? Är den mera dödlig än tidigare influensavirusar? / Halldor B. Halldorsson

IA svarar: Oron gäller om detta nya virus ska ge upphov till den pandemi (världsomfattande epidemi) med miljontals dödsoffer liknande Spanska sjukan och Hongkong som experter så länge varnat för bland annat i medierna. Det som nu hänt är att två kriterier som ökar risken för en pandemi uppfyllts: det nya viruset H1N1 är nytt och det smittar mellan människor. Andra villkor är hur smittsamt viruset är och hur allvarlig sjukdom det orsakar. Detta är ännu inte känt beträffande H1N1. Det viktigaste nu är att utreda varför viruset eventuellt tycks vara “farligare” och orsaka dödsfall i Mexico men bara ge lindriga influensasymtom hos smittade i övriga världen. När de blir känt kan farlighetsgraden fastställas. Samma typ av panik uppkom 2005-2006 när fågelinfluensan stod i centrum.

Min man har svår hjärtsvikt och tillhör därmed riskgrupperna vid influensa. Om vi ser en pandemiutveckling där Sverige drabbas, kan min man få virushämmande medel utskrivna på förhand för att snabbt kunna sättas in om han drabbas? Eller ska alla sjukdomsfall bedömmas av läkare innan utskrivning sker? Väger man risken för resistensutveckling vid onödig medicinering i förebyggande syfte mot risken med smittspridning om sjuka personer måste söka läkare för att få behandling? / Marianne Hedmalm

IA svarar: I Sverige finns lagrat antivirusläkemedel som ska räcka till långtidsbehandling av 25 procent av befolkningen. 20 procent är avsatta för så kallade traditionella riskgrupper som riskerar att bli svårt sjuka, där hjärtsjuka har högsta prioritet. Beslut om vilka som ska behandlas ska fattas från fall till fall av ansvarig läkare och planer finns att inrätta speciella sjukvårdsteam som som besöker de sjuka i hemmet för att undvika smittspridningen på vårdcentraler och sjukhus.

Att ge läkemedel profylaktiskt i förebyggande syfte till riskgrupper är tänkbart men inga beslut har ännu fattats. Problemet med till exempel läkemedlet Tamiflu är att det måste ges tidigt i sjukdomsförloppet för att ha effekt, senast två dagar efter insjuknandet och helst 12 timmar.

Fem procent av de lagrade läkemedlen är avsatta till nyckelgrupper i samhället som t ex brandmän. Dessa ska få preparaten i förebyggande syfte, alltså når de är friska.

Resistensutveckling kommer sannolikt att bli ett problem med antivirusbehandlingen.

Fråga: 1. Hur många doser antiviralia förfogar Sverige över i nuläget?

2. Hur många procents (omvänd) mortalitet är sjukvården dimensionerad för?

3 Arbetet med vaccinproduktion har inletts. När har vi tagit emot 2 miljoner doser? (Dvs det som krävs för att säkra de som nu förefaller utgöra riskgruppen, nämnligen personer i åldrarna 18-40 år) / Anders

IA svarar: Fråga 1: I dag finns lagrat antivirala läkemedel som ska ge full behandling till cirka 25 procent av befolkningen (se svaret ovan). Det motsvarar nästan 20 miljoner dygnsdoser av fyra olika preparat.

Fråga 2 förstår jag inte.

Fråga 3: Nu när H1N1-viruset är känt framför allt dess arvsmassa (DNA) kan arbetet inledas för att framställa ett vaccin. Det tar dock minst två-tre månader och kommer sannolikt att ledas av WHO (Världshälsoorganisationen) i samarbete med de vaccinföretag som finns.

Sverige har sedan ett par år ett avtal med läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline som ska garantera att vi får tillgång till vaccin om vi skulle drabbas av en pandemi. Detta samarbete valdes istället för att satsa på en egen vaccinproduktion. Enligt avtalet ska företaget leverera 18 miljoner vaccindoser – två per person – inom tre-sex månader efter beställningsdatum.

Hej, vi är en familj/släkt som ska åka till Mexico City 7/5-09. Var av 4 barn och 6 vuxna mellan 35-65 år. Är bara en dag i Mexico City sen åker vi 7 mil därifrån sen även till Acapulco. Kan vi åka utan att riskera hälsan/livet? / Charlotte

IA svarar: Hittills har WHO (Världshälsoorganisationen) inte rekommenderat att ställa in resor till Mexico. Denna rekommendation följs av de flesta länder till exempel svenska UD. Alltså tillåts fortfarande resor till Mexico och Kalifornien men resenärerna uppmanas att vara försiktiga, inte vara i kontakt med grisar, vara noga med hygienen.

Vissa länder som Tyskland rekommenderar resestopp. Frågan om reserekommendationerna diskuteras varje dag inom WHO och till exempel EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. Följ UD:s hemsidor, www.ud.se

Inger Atterstam

inger.atterstam@svd.se

Fler artiklar