Du är här:
SvD.se
Startsidan
Utrikes
Detta betyder EU-beslutet

Finlands president Tarja Halonen gör tummen upp på lördagsmorgonen, sedan EU:s stats- och regeringschefer lyckligen enats om grunderna för ett nytt fördrag. Till vänster Frankrikes president Nicolas Sarkozy.

Detta betyder EU-beslutet

Publicerad: 23 juni 2007, 13.42. Senast ändrad: 27 september 2007, 19.34

Efter 36 timmar mellan hopp och förtvivlan enades EU:s stats- och regeringschefer på lördagsmorgonen om grunddragen i ett nytt EU-fördrag. Det ska ersätta det förslag som 2005 stoppades av folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna.

- Vi är mycket nöjda med resultatet. Nu kan EU äntligen ägna sig åt de viktiga sakpolitiska framtidsfrågorna, sade statsminister Fredrik Reinfeldt efter mötet.
Det toppmötet enades om var ett mandat till en formell regeringskonferens som skyndsamt ska förhandla fram ett färdigt förslag, som ska kunna träda i kraft före Europavalet i juni 2009.
Mandatet är en förenkling och förkortning av det stoppade förslaget. Ett mål är att det nya fördraget ska vara så "bantat" och till synes harmlöst att man kan undvika nya osäkra folkomröstningar.

Det nya förslaget skiljer sig från det gamla på bland annat dessa punkter:

1. Det ska inte kallas konstitution (grundlag), utan vara en reformering av de nu gällande fördragen.

2. Alla symboler som för tanken till en europeisk stat är borta ur texten, till exempel flaggan, nationalhymnen och mottot "Enade i mångfald".

3. Texten om att EU-rätten har företräde före nationell rätt har tagits bort, men ersatts med en förklaring om att det redan är etablerad domstolspraxis.

4. EU ska få en "utrikesminister", men denne ska inte heta så utan kallas Hög Representant för utrikes- och säkerhetspolitik.

5. Utrikes- och säkerhetspolitiken förblir mellanstatlig, vilket innebär att vetorätten finns kvar.

6. EU ska övergå till en effektivare metod att fatta beslut i lagstiftningen. Fullt ut ska metoden dock inte tillämpas förrän 2017 (en eftergift till Polen).

7. Katalogen om rättigheter (mänskliga och sociala) har lyfts, ut och ersatts med en korshänvisning som ändå gör katalogen rättsligt bindande, dock inte för Storbritannien.

8. Ökad överstatlighet inom straffrätten och polissamarbetet, dock med ett undantag för Storbritannien.

9. Ny text om att EU bara har befogenhet att lagstifta på områden som medlemsländerna har överlåtit. Befogenheter kan tas tillbaka. ( Ett krav från Tjeckien).

10. Riksdagen och övriga nationella parlamentet ska få en förstärkt roll och kunna tillbakavisa lagförslag från kommissionen.

11. Det halvårsvis roterande ordförandeskapet för toppmötena ersätts med en permanent ordförande (president) som kan sitta högst i fem år.