Hårt prövade Gazabor återvände i går till det som varit deras hem i de värst utsatta krigszonerna: i Rafah vid gränsen mot Egypten och i flyktinglägret Jabaliya i norr. Bilderna därifrån liknar förödelsen i södra Libanon efter kriget 2006.

Att Israels utrikesminister Tzipi Livni hävdar att offensiven mot det terroriststämplade Hamas ska ha förts även å den palestinska myndigheten, PA:s vägnar har försvagat Mahmoud Abbas, åtminstone i dagsläget. Han kritiseras av Hamas för att sitta på övertid.

–Abbas mandat gick ut den 9 januari, när det egentligen skulle ha hållits palestinskt presidentval. I breda palestinska folklager betraktas Abbas som en vekling som inte skyndade till Gazabornas räddning.

När nu krav reses från bland andra FN-organet Unrwa på att det måste utredas om israelisk militär har begått krigsförbrytelse i Gaza känner många så kallade ”moderata” arabiska regimer behov av att markera distans till de israeliska ledarna.

Saudiarabiens kung Abdullah varnade i går att Arabförbundets fredsinitiativ från 2002 inte är ett erbjudande till Israel i all evighet. Att Israel hävdar att Hamas använt moskéer som vapendepåer förändrar inte det arabiska opinionsläget i stort.

Britten Alastair Crooke är expert på Hamas och Hizbollah. Från Beirut leder han Conflicts Forum, som har som grundval att ”lyssna på politisk islam och erkänna motståndet” (mot israelisk ockupationspolitik).

–Hamas militära apparat är inte alls så skadad som Israel gör gällande, men å andra sidan är det förödande att se barnens och kvinnornas lidande. Frågan är hur Hamas ska balansera de enorma mänskliga förlusterna. Men det vi har sett i Gaza är en otrolig solidaritet mellan olika politiska rörelser. De har hjälpts åt med underrättelser och koordination. Hamas fick förhandlingsmandat från alla de politiska rörelserna i Gaza när de förhandlade med Egypten, säger Alastair Crooke till SvD.

Någon vapenvila är det inte tal om mellan Israel och Hamas. Parterna har var och en för sig gått in för eldupphör. De israeliska ledarna vill inte föra krig samma dag som Barack Obama installeras som president. Och Israel vill visa att krigsinsatserna har nått sitt mål.

–Hamas har förstått att terror inte är ett alternativ nu, sade en israelisk militärtaleskvinna, Avital Leibovich, till Al-Jazeera igår.

Hamas har tillsammans med andra grupper i Gaza kollektivt beslutat att låta vapnen tystna för att se om Israel kommer att lämna Gaza fullständigt inom sju dagar.

– Alla motståndsrörelser i Gaza säger att de har gått med på eldupphör efter samma villkor: att gränsövergångarna öppnas permanent, att det normala livet återupptas – inget dribblande med en ”humanitär korridor” vilket européerna har föreslagit. Det tillsammans med ett fullständigt uttåg av de israeliska trupperna skulle betyda slutet på raketelden. Men de har en tyst överenskommelse om att konflikten kan flamma upp igen om inte Israel håller tidtabellen, säger Alastair Crooke.

Syrien ville uppenbarligen, liksom Israel, ha slut på kriget före Obamas installation, om än av skilda anledningar. Den kände israeliske debattören Yossi Alpher säger till SvD att ”Syriens president godkände i allt väsentligt de egyptiska kraven för eldupphör för tre dagar sedan”. Men om Iran har påverkat Hamas i samma riktning är oklart. Palestinska bedömare hävdade efter krigsutbrottet den 27 december att Israels offensiv inte bara hade med det kommande valet att göra (särskilt försvarsminister Ehud Baraks siffror har gått upp) utan också att det var till för att tvinga på Obama en agenda.

Men en välinformerad exiliranier i Washington, Trita Parsi, menar att den politiken har slagit fel.

–I Obamas inre krets har debatten svängt från den gamla Clintonlinje som föredrog konflikthantering till förmån för dem som vill lösa konflikten. Obama har genom Gazakriget sett att om han bara satsar på konflikthantering kommer han att bli tagen som gisslan av händelseutvecklingen i regionen, säger Parsi till SvD.

Bitte Hammargren

bitte.hammargren@svd.se

Fler artiklar | Blogg