Mohnhaupt dömdes 1985 för mord på fem personer till ett fängelsestraff på fem gånger livstid och ytterligare 15 år. Hon har aldrig bett offrens anhöriga om förlåtelse och hon har aldrig tagit avstånd från terrorismen, något som väckt hård kritik i den tyska debatten.

– Jag begär inga stora samvetskval. Bara en gest, sa i går Jörg Schleyer som var 23 år när hans pappa, arbetsgivarchefen Hanns-Martin Schleyer kidnappades och sedan avrättades med tre skott i nacken, bakbunden och stående på knä i bagageutrymmet på en Mercedes.

I domstolens beslut i går heter det att det inte rör sig om benådan utan om en i lagen fastlagd möjlighet att förkorta fängelsestraffet. Enligt domstolen finns det inget som tyder på att Mohnhaupt skulle utgöra en fara för säkerheten.

Till skillnad från den andre tyske toppterroristen som fortfarande sitter i fängelse, 54-årige Christian Klar, har Mohnhaupt heller aldrig bett om nåd. ”Hon är för stolt. RAF var och är hennes liv”, skrev i går Spiegel. Christian Klar har däremot sagt att han ångrar sig. Förbundspresident Horst Köhler prövar för närvarande en benådan.

Mohnhaupt anslöt sig 1971 till Röda arméfraktionen (RAF) efter att ha varit aktivist i studentrevolten 1968 och i kampen mot imperialismen och Vietnamkriget.
Hon tog över ledningen för RAF efter det att den första generationen av terroristledare hade gripits. Hennes uppgift var att samla de splittrade anhängarna och befria Andreas Baader, Holger Meins, Ulrike Meinhof, Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe som satt i högsäkerhetsfängelset
i Stammheim.

Det första mordoffret under Mohnhaupts ledning var riksåklagaren Siegfried Buback. Han dog i april 1977 tillsammans med två livvakter i en skur av gevärskulor som avlossades från två män på en motorcykel.
Det blev början på en våg
av blodiga attacker på den tyska kapitalismen, det ”svinaktiga systemet”, och dess representanter, dessutom på amerikanska soldater och inrättningar.

I juli 1977 mördas chefen för Dresdner Bank, Jürgen Ponto.
I september kidnappas arbetsgivarchefen Hanns Martin Schleyer. På tv visas bilder från RAF:s så kallade folkfängelse där Schleyer vädjar till regeringen under dåvarande förbundskanslern Helmut Schmidt att frige RAF-fångarna i Stammheim. Han framträder framför en affisch med RAF-tecknet, en femuddig stjärna och en k-pist.

På uppdrag av RAF kapar
ett palestinskt terrorkommando
i oktober ett Lufthansaplan som fem dagar senare stormas av tyska specialtruppen GSG9
i Mogadishu. I fängelset i Stammheim tar Baader, Ensslin och Raspe livet av sig. Därpå skjuts Hanns- Martin Schleyer ihjäl.
Mohnhaupt flyr till Bagdad men våldet och terrordåden fortsätter. Hösten 1982 grips hon när hon uppsöker en vapengömma i en skog i Sydtyskland. Först 1998 upplöser sig RAF.
Men Mohnhaupt skriver aldrig på papperet. Den 27 mars frigivs hon.