USA:s FN-ambassadör Zalmay Khalilzad påstod inför FN:s ­säkerhetsråd i söndags att Rysslands utrikesminister Sergej ­Lavrov i telefonsamtal med sin amerikanska motpart Condoleezza Rice sagt att Georgiens president Micheil Saakasjvili ”måste bort”. Lavrov sade till ryska nyhets­byrån Interfax att Rice hade missförstått det som sagts – men misstanken delas av statsvetaren och chefen för Rysslandsstudier vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Jan ­Leijonhielm.

–Jag tror det är en hög prioritet att få bort Saakasjvili. På sikt vill Moskva också förhindra att ­Georgien kan bli fullvärdig Natomedlem och göra en makt­demonstration. Moskva vill visa att man inte kan göra så här ganska ostraffat och öka inflytandet i Kaukasus, säger han.

Georgien skrev igår under ett avtal om eld upphör. Ryssland var inte intresserat – först måste ­Georgien helt lämna Sydossetien. Men det är bara ett svepskäl, anser Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning vid Uppsala universitet.

–Ryssland har bara väntat på en anledning för att ta itu med Georgien. Det har varit i pipelinen sedan Georgien ställde sig utanför ett samarbete vid Sovjets upplösande. Sen finns energifrågan med också, men i grunden vill man visa att detta är Rysslands territorium och detta ska alla ha klart för sig.

Stefan Hedlund tycker Rysslands nya riktning är bekymmersam.

–Ryssland återgår mer och mer till att bete sig som en arrogant stormakt. Relationerna mellan EU och Ryssland är sämre än de varit sedan Sovjet havererade och likaledes relationen med USA. Nu blir det väl ännu sämre.

Budskapet till Bryssel och Washington ska efter det här kriget vara glasklart – Georgien har pratat klart om Natomedlemskap. Det är Rysslands egentliga mål enligt Hedlund. Även han tror att Kreml vill ha bort Saakasjvili, men tvivlar på att det kommer lyckas.

–Det här stärker honom inrikespolitiskt. Han är demokratiskt vald och att få bort honom med annat än våld, det går inte. Så långt tror jag inte ryssarna går, säger Stefan Hedlund.

Både Jan Leijonhielm och Stefan Hedlund ser en risk för att antiryska stämningar kommer sprida sig över västvärlden till följd av kriget.

–Det är en uppenbar risk. Det är en ganska enhällig press och ett antal regeringar som fördömer det här, så jag tror det återverkar kraftigt på relationerna mellan EU och Ryssland. Samtidigt är det svårt att kritisera för hårt, då många länder är beroende av rysk energi, säger Jan Leijonhielm.

–Man får skilja på ryssarna och staten. Det är pojkarna i Kreml som är bekymret, men när det gäller indignation mot dem har jag svårt att se någon gräns, säger Stefan Hedlund.

När kriget tar slut finns inget ­enkelt svar på. En diplomat som ville förbli anonym säger till New York Times att Ryssland har överstigit den logiska gränsen och nu verkar ha som mål att om inte invadera Georgien, åtmin­stone utplåna den georgiska ­armén.

–Ryssland vill kväsa Georgien. Nu kommer det hålla på ett tag och hur man sedan ska dra sig ur, det är väldigt svårt att se, säger Stefan Hedlund.