Det europeiska samarbetets omfattning, organisation och beslutsformer regleras i internationella avtal – fördrag – som ingås mellan EU:s medlemsländer. Dessa avtal, som kan liknas vid EU:s grundlag, har modifierats i takt med att samarbetet utvecklats och fram tills idag har EU-länderna ingått sju grundfördrag. Det senaste som ingicks i Nice (2000) trädde i kraft 2003.

Fördragen föreskriver att förändringar av dem kräver enhällighet, det vill säga alla dagens 27 medlemsländer måste godkänna – ratificera – förändringarna. Det innebär att om ett land säger nej till en föreslagen förändring så faller förslaget.

Från de här förutsättningarna kan EU:s stats- och regeringschefer överväga tre olika alternativ, som finns listade här intill.

Under tiden fortsätter ratifikationen så att 26 av de 27 EU-länderna vid slutet av året godkänt Lissabon-fördraget. Då ökar trycket på Irland att också godkänna det, men vad skulle kunna förhindra de irländska väljarna från att sparka bakut en gång till? I synnerhet om nöjet att bestraffa etablissemanget inte kostar någonting?

Tipsa andra

Vad är det här?

Fakta

1 Lissabon-fördraget läggs till handlingarna

Det är för många det logiska alternativet efter Irlands nej. Då avbryts ratifikationen och då fortsätter EU att regleras av Nice-fördragets bestämmelser. Samtidigt skulle EU:s juridiska experter kunna utreda om det finns delar av Lissabon-fördraget som skulle kunna tillämpas inom ramen för gällande fördrag. På kort sikt kan EU fortsätta som hittills men både den fortsatta utvidgningen av medlemskretsen (t ex Balkan) och planerna på fördjupat samarbete (t ex rättsområdet) får då skjutas på en obestämd framtid. Om man skall döma av reaktionerna hittills så tycks ingen av stats- och regeringscheferna ännu vilja dödförklara Lissabon-fördraget.

2 Omförhandla Lissabon-fördraget
Då spricker alla fastlagda tidtabeller och då väcks många svåra frågor. Skall någonting strykas eller läggas till? I så fall går man tillbaka till startpunkten för ett år sedan och i så fall måste hela den pågående ratifikationsprocessen göras om.
Framför allt i den europeiska fackföreningsrörelsen framförs krav på tillägg och förändringar inom arbetsrätten, efter utslaget i Vaxholms-målet. Bland stats- och regeringscheferna finns ett mycket betydande motstånd mot en omförhandling.

3 Ny folkomröstning hålls på Irland
Utan en omförhandlad fördragstext kan Irland bara erbjudas någon form av förtydligande deklaration från övriga EU-länder. På så vis fick Danmark sina fyra förbehåll som gjorde att ja-sidan vann i den andra folkomröstningen om Maastricht-fördraget (1993). På samma vis fick Irland ett förtydligande på toppmötet i Sevilla om neutraliteten inför den andra folkomröstningen om Nice-fördraget (2002).
Förmodligen frestas EU-toppmötet att vilja ge Irland en ny chans att rösta om Lissabon-fördraget. För många EU-regeringar kan det framstå som ett bekvämt alternativ eftersom det politiska trycket läggs på regeringen i Dublin. Den stora oklara frågan är bara vad som finns att förtydliga och som är tillräckligt för att vända den starka men politiskt mycket heterogena negativa opinionen.

Läs mer

Utrikes | Mest lästa