Dramat följdes på onsdagen av såväl amerikanska rymdflygstyrelsen Nasas observatorium Chandra som europeiska ESA:s XMM-Newton.
Den olyckliga stjärnan antas ha kommit ur kurs och hamnat i det supermassiva svarta hålets väg efter att ha stött ihop med en annan stjärna.

Foto: Nasa / Reuters

När stjärnan närmade sig centrum av en galax cirka 700 miljoner ljusår från Jorden låg det svarta hålet där och lurade. Det slet tag i stjärnan som till sist gick i bitar.
– Stjärnor kan klara att sträckas ut litegrann. . .men det här gick över bristningsgränsen, säger Stefanie Komossa, ledare för det internationella forskarteam som registrerade rymddramat.

Astronomerna är fascinerade av det våldsamma skådespelet men ser det också som ett starkt bevis för den gamla teorin att svarta hål har förmåga att dra till sig himlakroppar, sträcka ut dem tills de brister och sedan sluka dem.
Sedan 1960-talet har astronomer noterat att en del galaxer sänder ut extremt stark elektromagnetisk strålning. Man har antagit att den kom från materia som sögs in i det svarta hålet i galaxernas centrum.

Ett mäktigt sådant utbrott inträffade i den annars tillsynes stillsamma galaxen RX J1242-11. I optiska teleskop på Jorden såg allt normalt ut. Men Chandra och XMM-Newton iakttar kosmos genom att spåra röntgenstrålning. Det betyder att de kan se sådant som optiska teleskop inte upptäcker. De båda röntgenstråle-observatorierna avslöjade att utbrottet berodde på att gas från den sönderslitna stjärnan hettades upp många miljoner grader när delar av stjärnan – högst en fjärdedel – drogs in i det svarta hålet.