"Suveränt", säger PK. Vad ska du göra med pengarna?

- För det första vill jag ha en fest. Sen skulle jag vilja vara ledig för att förbättra min arabiska. I bästa fall förstår folk mina frågor, men jag förstår ju inte alltid svaren.

"På ett suveränt sätt orienterar hon läsaren i dagens mest brännande konflikter, med en nyanserad och analytisk journalistik och ett oöverträffat kontaktnät" lyder motiveringen.

- Eftersom jag är baserad i Stockholm har jag försökt göra en dygd av nödvändigheten; är man inte på plats måste man ha ett bra kontaktnät. Jag gillar inte att skriva om ett område om jag inte får prata med folk, helst samma dag. Jag vill helst ha egna källor. Och jag har försökt skaffa mig så mycket olika kontakter som möjligt, så kallat vanligt folk också, för att känna av lite av vardagen.

Våldet är aldrig långt borta i Mellanöstern: är du rädd att något ska hända dig när du är där?

- Den största säkerhetsrisken är faktiskt trafikolyckor. Det vet den som har åkt bil i Teheran eller på landsvägarna i Turkiet. Sen finns det ju händelser som i Gaza, eller nu senast, på en begravning i en israelisk kibbutz, där det föll granater och raketer i närheten. Eller när jag var i det oroliga Basra i södra Irak, eller när jag åkte till Kirkuk i norr, där det fanns en kidnappningsrisk. Man vet ju att det finns en teoretisk risk, men risken att det ska hända just mig är så pass liten. Och man får försöka bete sig så att man inte sticker ut.

Konflikterna i Mellanöstern rör upp många känslor. Hur hanterar du det?

- Personer som har starka åsikter rör sig kanske bara inom en sfär, men vi som är journalister reser ju över gränserna mellan fiendeländer. Det är vårt uppdrag att försöka skildra konflikterna från olika sidor, och då får du alltid läsare som reagerar. Mitt uppdrag är ju att försöka spegla det som händer med båda ögonen. Egentligen skulle man behöva tre ögon, ett där bak också.

- Men det är väl som när man skriver om elöverkänslighet, amalgam, kvinnliga präster eller könsneutrala äktenskap; det är omöjligt att ta upp frågor utan att det leder till reaktioner.