Josef Fritzl och hans hustru Rosemarie levde ett till synes normalt liv i det slitna hyreshuset med den stora trädgården i idylliska Amstetten. I familjen växte tre barn upp som den spårlöst försvunna Elisabeth lämnat över till föräldrarna.

Så trodde man i Amstetten.

Ingen hade en aning om att Elisabeth i själva verket satt i ett hemligt fängelse under huset dit hon förts av fadern vid 18 års ålder, drogad och fängslad med handbojor. Där blev hon misshandlad och våldtagen och där födde hon faderns barn.

– Det är ofattbart. Jag varit kriminalpolis i 33 år men det här överträffar allt har varit med och som jag någonsin har kunnat föreställa mig, sa i går Franz Prucher, chef för Säkerhetspolisen i delstaten Niederösterreich på en presskonferens i Amstetten.

Franz Polzer, chef för kriminalpolisens utredning, berättade att Elisabeth som i dag är 42 år och som första gången våldtogs av fadern när hon var 11 år, behandlats med stor brutalitet.

– Hon blev misshandlad och sexuellt utnyttjad. Den första tiden ropade hon på hjälp och slog med föremål mot väggar och dörrar.

– Men sedan gav hon upp. Hon förstod att ingen skulle höra henne, säger Franz Polzer.

På presskonferensen visade poliser fotografier från källarhålan som i de österrikiska medierna nu kallas skräckkällaren. De är trånga rum och en smal gång som hos betraktaren utlöser cellskräck.

I detta fängelse levde Elisabeth och tre av barnen som aldrig sett dagsljus och aldrig träffat andra människor än modern och fadern.

Fotografier från sovrummen där övergreppen skett och från det ljudisolerade kyffe som i medierna beskrivs som en madrasserad cell vill polisen inte offentliggöra.

– Det förbjuder respekten för offren, säger Franz Polzer.

73-åringen som ursprungligen vägrade att uttala sig erkände i går att han låst in dottern, att han haft sexuellt umgänge med henne och han var far till barnen. Däremot nekade han till våldtäkt och sa att han aldrig tvingat dottern att ha sex med honom.

Medgivandet till trots är enligt polisen fortfarande många frågor obesvarade.

– Hur kunde han försörja fyra personer? Skaffa mat, blöjor och kläder utan att någon fattade misstanke, undrade i går Franz Polzer från kriminalpolisen.

Kritiska frågor ställdes även i medierna. ”Vad är det för ett samhälle i vilket ingen lägger märke till vad som sker i den närmaste omgivningen? En hel nation måste börja inse att något har gått fruktansvärt snett”, kommenterade i går österrikiska Der Standard.

– Titta bort går inte längre. Alla i samhället måste bry sig, manade i går Österrikes inrikesminister Günther Platter.

Franz Lang, chef för Österrikes rikskriminalpolis, pekade på att cirka tusen personer försvinner varje år i Österrike och att två procent av dessa inte går att spåra. Det rör sig ofta om extremt komplicerade utredningar, sa han.

Kritik riktas nu mot de sociala myndigheterna i Amstetten som enligt medierna försummat att göra en ingående utredning när de tre barnen efter hand adopterades av Rosemarie och Josef Fritzl, de förmenta morföräldrarna.

– Det finns inget att kritisera, förklarade i går Hans-Heinz Lenze från distriktsförvaltningen och sa att det aldrig funnits anledning att ifrågasätta morföräldrarnas rätt att adoptera barnen.

Polisen betonade att Josef Fritzl fört ett ”perfekt dubbelliv” och lurat alla. Han tvingade dottern att skriva breven i vilka hon berättade att hon inte kunde ta hand om barnen och att dessa därför skulle växa upp hos morföräldrarna. Och han förbjud hustrun Rosemarie att beträda källaren där ingången till fängelset var.

– Han är en auktoritär despot och hustrun vågade inte sätta sig upp mot honom, sa Franz Polzer på presskonferens i går.

– Och ärligt talat, tror ni att en hustru skulle acceptera att hennes man hade sju barn tillsammans med henne och sedan ytterligare sju barn med dottern?

Fasaden som Josef Fritzl visade upp var perfekt. Tidningen Österreich citerar grannar som beskriver som ytterst vänlig och hjälpsam. De tre barnen som huvudsakligen uppfostrades av hustrun Rosemarie var populära i skolan, de spelade instrument och var med i idrottsföreningen.

Joseph Fritzl var enligt psykologer en man med två ansikten. En anpassad och omtyckt äldre herre och samtidigt en man som tycker om att plåga andra människor.

– En man som håller sin egen dotter som en slav som ständigt ska stå till hans förfogande lider av en svår personlighetsstörning, säger i en tidningsintervju rättspsykiatern Sigrun Rossmanith.

Elisabeth och barnen som varit inlåsta i källaren vårdas nu av psykologer och traumaspecialister. Barnen tillstånd beskrivs som förvånansvärt positivt.

Men klart står enligt psykologerna att de har fått skador för livet och att det kommer att ta lång tid att bygga upp deras intellektuella och sociala förmåga.