J.D. Eggleston bor med sin familj i Kansas, Missouri. I april 2007 fick hans dotter i skoluppgift att mäta temperaturen och nederbörden kring sitt hem under en veckas tid. En uppgift som föll den statistikälskande pappa Eggleston i smaken. Han bestämde sig för att ta saken några steg längre.

Förutom att kolla temperaturen och nederbörden kring sitt hus spelade han också in väderprognoserna från fyra lokala tv-kanaler, stämde av med den statligt ägda nationella väderservicen (motsvarande SMHI) och förde statistik över felprocenten i prognoserna. Detta fortsatte varje dag under sju månader och avslutades med djupare intervjuer med de ansvariga meteorologerna. Resultatet? Spridda skurar.

De amerikanska kanalerna gör varje dag en lång prognos som sträcker sig över sju dagar. Det gör att de spår vädret för samma dag sju gånger.

En felmarginal på ungefär 1,5 grader var enligt de intervjusvar som meteorologerna lämnat fullt acceptabelt. Men det målet klarade ingen av kanalerna mer än i prognosen för dagen efter. Längre bort än så kunde temperaturerna diffa på upp till 6 grader. Vissa dagar ändrades under de olika prognoserna med upp till 15 grader.

När det gällde prognosen för om det skulle regna eller inte hade meteorologerna rätt mellan 73-85 procent beroende på hur många dagar fram de förutsåg. Något som får anses alarmerande eftersom att gissa att det aldrig regnar skulle gett dem rätt 86,3 procent av gångerna.

För att ytterligare utröna träffsäkerheten i regnprognoserna räknade Eggleston sedan bara de dagar när meteorologerna sa något om huruvida det skulle regna eller inte. Då sjönk träffsäkerheten till 40-60 procent rätt på dag ett, ner till mellan 0-20 procent rätt sju dagar framåt.

Den svenske meteorologen Daniel Fredriksson på SMHI tycker inte att resultaten behöver vara så märkliga som de kan verka vid en första anblick.

– Det är oftast väldigt subjektivt vad man anser vara en acceptabel prognos. Speciellt när det rör sig om prognoser som sträcker sig över sju dagar. Men visst, det är inte särskilt bra att missa med så många grader som de verkar ha gjort, säger han till svd.se.

Han hänvisar också till att olika geografiska skillnader kan underlätta eller försvåra bedömningarna i olika områden av världen. Dessutom kan höjdskillnader göra att det ibland skiljer 10-20 grader mellan berg och dal.

– Sedan kan olika metoder ge olika resultat. I Sverige har vi en europeisk modell som är i framkant för internationell väderbedömning. Den amerikanska modellen är också bra men den skiljer sig en del från vår, säger han.