•Är vi på väg mot ett nytt kallt krig?

Risken är inte stor, men den har ökat de senaste två, tre åren. Relationen mellan USA och Ryssland är den sämsta sedan Vladimir Putin tillträdde som president på nyårsafton 1999. Västeuropa påverkas i hög grad av USA och bland annat därför har även motsättningarna mellan EU och Ryssland försämrats.

•Vad är grundorsaken till den försämrade relationen?

När Michail Gorbatjov i mitten av 1980-talet inledde dåvarande Sovjetunionens omdaning fick han muntliga amerikanska löften om att Nato inte skulle utvidgas om den Moskvastyrda försvarsalliansen Warzawapakten skulle upplösas. Men Nato har fått tio nya medlemsländerna efter detta och Ryssland blir därmed i allt högre grad omringat av Nato. USA arbetar dessutom aktivt för att få in även Ukraina och Georgien i den västliga försvarsalliansen.

I takt med att den ryska ekonomin kraftigt stärkts har också självförtroendet ökat och protesterna mot Natos (och därmed USA:s) ökade dominans har blivit allt kraftigare. En annan konsekvens av det försämrade klimatet mellan USA/EU och Ryssland är att Moskva i allt högre grad söker samarbete med öst (Kina) och syd (Iran).

•Varför har den försämrade relationen fått aktualitet i dag?

Putin har reagerat starkt på att USA vill installera en ny radaranläggning i Tjeckien och ett missilförsvar i Polen. Ryssland godtar inte den amerikanska förklaringen att detta är ”ett skydd mot terrorstater som Iran och Nordkorea”.

•Vem har rätt?

Putin har fog för sin misstänksamhet. Den troliga förklaringen är att USA vill bygga ut sitt ABM-försvar. Förvarningstiden är avgörande om USA ska kunna försvara sig mot inkommande kärnvapenmissiler i ett eventuellt krig. Även om Ryssland bara skulle få i väg en tiondel av sina kärnladdade stridsspetsar innebär det minst 200 stycken.

•Har Putin andra skäl än rent försvarspolitiska till sin högljudda kritik mot USA?

Ja, det är viktigt att komma i håg att ett nytt presidentval väntar i mars 2008. Putin är idag besluten om att inte ändra konstitutionen för att bli omvald en tredje gång. Därför är det säkert viktigt för honom att markera en hård hållning för den blivande efterträdaren. Budskapet är klart ”lita inte på väst”.

Det finns också en växande anti-amerikansk stämning i Ryssland som Putin kan spela på och ytterligare öka sin popularitet. Därmed ökar han också möjligheterna att få ”sin” kandidat vald.

•Hur ser övriga Europa på den här situationen?

Putin har på kort tid tappat sina personliga vänner i såväl Frankrike (Chirac), Tyskland (Schröder) som Italien (Berlusconi) och är därför mer isolerad än tidigare. Dessutom växer rädslan i många europeiska länder för att Ryssland politiskt ska utnyttja sin mycket starka ställning som exportör av gas och olja.

I både USA och Västeuropa finns också en kritik över att demokratiseringsprocessen i Ryssland avstannat och till och med gått tillbaka. Kritiken är befogad, men Putin vill på intet vis kännas vid den.

•Ser vi tendenser till en ny kapprustning?

Vi ser i alla fall en klar tendens till upprustning. Enligt forskningsinstitutet Sipri ökade USA från 2001 till 2005 sin försvarsbudget med 47 procent, till 507 miljarder dollar (hälften av världens försvarsutgifter).

Ryssland ökade under samma period sin försvarsbudget med 33 procent till 28 miljarder dollar.

•Finns det någon ljusglimt i relationen mellan USA och Ryssland efter mötet igår?

Grälet om robotförsvaret kan lösas genom att båda länderna samsas om Gabalabasen i Azerbajdzjan, sade Putin efter mötet med Bush på G 8-mötet i går. Då skulle USA inte behöva bygga anläggningar i Polen och Tjeckien, menar Putin. Bushs medarbetare uttrycker försiktigt intresse för förslaget.

Enligt Putin har han redan fått grönt ljus från Azerbajdzjan för att Gabala, som nu är en rysk radaranläggning, ska kunna delas av Ryssland och USA.