Den 6 november väljer Guatemala president. Valet står mellan ex-generalen Otto Pérez Molina, som vann den första valomgången, och hotellmiljonären Manuel Baldizón.

– Den tid som återstår innan valet måste vi kräva mycket tydligare besked om vad de två tänker göra, för att veta vem vi ska rösta på, säger biskop Ramizzini, som var i Sverige nyligen.

Inför den första valomgången, den 11 september, var det ingen av de två som talade om de grundläggande problemen i Guatemala: det sneda jordägandet, de låga skatterna, alla illegala vapen, straffriheten, fängelsesystemet och hur narkotikapengarna korrumperar staten och politiken.

Guatemalas biskopar har krävt att alla presidentkandidater öppet ska deklarera varifrån de fått sina kampanjpengar. Men bara tre av de tio kandidaterna har gjort det än så länge.

Det finns stora farhågor att Guatemala är på väg att bli en ”knarkstat”, att narkotikakartellerna tar över. De fruktade Los Zetas, från Mexiko, har etablerat sina baser i norr och expanderar.

– Detta är ett mycket allvarligt problem. Knarkhandlarna infiltrerar på olika nivåer i vårt samhälle. Detta är något som den nye presidenten måste ta itu med, med kraft och intelligens, säger Ramizzini.

– Annars blir det som i Mexiko. Där är det nu öppet krig.

Den nye presidenten måste också ta krafttag mot vapenhandeln. Knarkkartellerna kan nu skaffa sig tunga, offensiva vapen utan större problem – trots att det finns en ny vapenlag, påpekar Ramizzini. Den här utvecklingen gör att allt fler vill ha ”mano dura” (hårda tag) mot kriminella ungdomsgäng (maras), utpressare, brottssyndikat och knarkmaffia. Detta är också Pérez Molinas slagord i valkampanjen. Och hans motkandidat Baldizón propagerar för dödsstraff.

– Det är därför han får så stort stöd, tyvärr. Många i Guatemala tror att dödsstraff är lösningen på allt detta våld, säger Ramizzini.

Guatemala har bland de högsta mordtalen i världen; 48 mord per hundratusen invånare. Genomsnittet i Latinamerika ligger kring 25.

– Den senaste statistiken talar om 14 mord per dag i Guatemala. Och 98 procent av alla brott förblir ostraffade. Det finns inte tillräckligt med folk som är utbildade för att utreda alla brott. Och bland dessa gäng finns många som tidigare tillhört elitgrupper inom armén.

Biskop Ramizzini är en känd försvarare av ursprungsfolkens demokratiska och mänskliga rättigheter. Detta har resulterat i flera dödshot.

När utländska gruvbolag etablerar sig i deras områden – utan lokalbefolkningens samtycke – finns det stor risk för miljöskador och konflikter mellan samhällen och individer.

Ett av dessa är Goldcorp, ett kanadensiskt gruvbolag. Första AP-fonden har investerat nära 100 miljoner kronor i detta bolag, som äger guldgruvan Marlin i San Marcos, biskopens hemprovins. Detta är förbryllande, tycker han.

– Vi har alltid sett Sverige som ett land som försvarar mänskliga rättigheter. Vi är också tacksamma för det utvecklingsbistånd vi får. Därför är det så motsägelsefullt att Sverige, via era pensionsfonder, bidrar till att skapa sociala konflikter. Och vad händer med grundvattnet, gruvdammarna och allt avfall när gruvan sedan stängs? frågar sig Alvaro Ramazzini.

– De tar guldet och sticker. Och vi fortsätter att vara lika fattiga som tidigare!