Vid ett seminarium organiserat av Sverige under Världshälsoorganisationen WHO:s årsmöte nyligen, varnades för att bakterier som blivit resistenta mot antibiotika hotar FN:s millenniemål. Minskad barnadödlighet och förbättrad mödrahälsa är i farozonen.

- Möjligheten att uppnå FN-målen hotas av bakteriers ökade resistens mot antibiotika. Trenden med minskad barnadödlighet och bättre hälsa bland mödrar i världens fattigare länder riskerar att vända, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, som deltog i seminariet.

Problemet är särskilt oroande i låginkomstländer där sjukhushygienen brister, infektioner lättare sprids och effektiv behandling saknas. I många länder sker också en överanvändning av antibiotika då det lätt kan köpas över disk utan recept, säger Otto Cars som också är ordförande i det internationella nätverket mot antibiotikaresistens ReAct.

- Allt fler infektioner blir omöjliga att behandla och operationer blir extremt riskfyllda att utföra - särskilt i låginkomstländer - när bakterierna utvecklar resistens mot antibiotika. Särskilt allvarliga är infektioner som orsakar blodförgiftningar och svåra tarminfektioner som tyfoid, säger han.

Bristen på statistik om antibiotikaresistens är stor, men några exempel visar situationens allvar:

• På ett indiskt sjukhus dog nyligen 33 procent av de nyfödda barnen som drabbats av den antibiotikaresistenta bakterien ESBL.

• I Pakistan avled 37 av 78 nyfödda barn som drabbats av en bakterie som utvecklat resistens mot nästan all antibiotika.

• På ett sjukhus i Tanzania dog dubbelt så många barn av antibiotikaresistenta bakterier som av malaria, 43 procent mot 20 procent som avled i malaria.

• I Egypten avled förra året 18 cancersjuka barn efter att ha fått antibiotikaresistenta infektioner.

• I Ghana fick en hel barnavårdsavdelning stängas förra året på grund av antibiotikaresistenta dödliga infektioner.

Antibiotikaresistensen sprids över hela världen, enligt WHO. Bara i EU dör 25 000 människor årligen i infektioner som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Hittills har ett 30-tal svenskar avlidit till följd av antibiotikaresistenta bakterier. Utöver det mänskliga lidandet är även samhällskostnaderna på väg att explodera. I EU ledde resistenta infektioner till omkring 2,5 miljoner extra sjukhusdagar 2007. Det uppskattas ha kostat länderna runt 1,5 miljarder euro.

Allra mest bekymrande är dock att inga nya typer av antibiotika har utvecklats sedan 1987.

- Vi går mot en värld utan antibiotika. Vi har alltid trott att ny antibiotika finns runt hörnet. Men det finns inga nya typer av antibiotika, och läkemedelsindustrin befinner sig i ett ingenmansland. Intresse saknas då utveckling av antibiotika inte ger stora vinster, men också förmågan, säger Cars.

Det är vetenskapligt svårt att få fram ny antibiotika, och många företag har lagt ner forskningen. Otto Cars tycker att det offentliga bör gå in och stödja läkemedelsutvecklingen. Han vill se ett internationellt center med forskare från universitet och industrin. Denna idé intresserar även socialminister Göran Hägglund, som också talade inför WHO om antibiotikaresistens. Han poängterade att frågan måste ”högre upp på den internationella dagordningen”, men att det också handlar om ändrade attityder.

- Läkare måste bli bättre på att stå emot patienters påtryckningar att få antibiotika till varje pris. De måste våga tala om för människor att de får gå och snora några dagar utan antibiotika, säger Göran Hägglund.