ANC:s massiva majoritet på nära 70 procent väntas minska. Mätningar pendlar runt den kritiska gränsen 66 procent, som ger partiet rätt att på egen hand ändra i författningen - ofta hyllad som den mest demokratiska i världen. Hittills har ANC inte gjort några ändringar, trots tillräcklig majoritet.
Det mesta pekar mot att ANC förlorar en av landets nio provinser, Västra Kap. Här är den etniska mixen unik, med den svarta befolkningen i minoritet och majoriteten ”färgad”, alltså av blandras. Färgade och vita röstar mest på oppositionen, som Democratic Alliance, DA, och det nya partiet Congress of the People, Cope.
Cope har rört om ordentligt i politiken. I många år hade expertbedömare förutspått att ANC:s vänsterfalang skulle bryta sig loss.
Det blev tvärtom. Kommunisterna tog över ANC vid partikongressen 2007 och det blev i stället den socialdemokratiska högern som bröt sig ur, med den förra ANC-ordföranden Mosieua Lekota i spetsen.
Cope har dock gjort en svag valkampanj. Intern maktkamp ledde till att man lät en okänd kompromissfigur bli affischnamn i stället för den populära Lekota. Mätningar ger Cope runt 10 procent, ungefär som DA.
Trots att Sydafrika det sista decenniet gått ekonomiskt bra finns utbredd fattigdom och missnöje med att förändringarna går för sakta. Efter apartheid har en svart medelklass växt fram. Det borde stabilisera landet. Men samtidigt har klyftorna ökat. De rikaste har blivit rikare och de allra fattigaste fattigare.
Det finns också djupt missnöje med hur administration, service och sjukvård försämrats. Kritiken handlar ofta om utnämningspolitiken som officiellt kallas ”deployment”, alltså ”kommendering”. Uttrycket lever kvar sedan ANC var en gerillarörelse. Det har lett till att samhället styrs av partibossar ända nere på tjänstemannanivå, på poster som i andra länder ges till dem som har bästa meriterna vid öppen rekrytering. Ett resultat har blivit att odugliga får sitta kvar, eftersom partilojalitet väger tyngre än effektivitet.
Partiledaren Jacob Zuma säger att han vet om problemen, men tänker fortsätta med de politiska kommenderingarna. Dock har han i valrörelsen lovat börja sparka dem som inte sköter sitt jobb. Ett vallöfte är att upprätta en telefonlinje till presidentens kansli, dit alla kan ringa och klaga på brister och korruption.
Fokus i valrörelsen har varit Jacob Zuma själv, om huruvida han är en mutkolv eller offer för en konspiration. Åtalet mot honom lades ned för tre veckor sedan. Efter åtta års utredning hade riksåklagaren en solid dossier om 700 ekonomiska brott i 16 åtalspunkter, som korruption, bedrägeri och skattefusk. Åtalet drogs tillbaka på en teknikalitet - enligt oppositionen påtryckningar från ANC.
Skandaler leder inte nödvändigtvis till oppositionsframgångar. De flesta sydafrikaner röstar fortfarande etniskt. Hos den svarta majoriteten är steget är oerhört långt att rösta på ANC:s rivaler. Hellre stannar man hemma.
Därför ska missnöje räknas både i soffliggare och oppositionsröster. 23 miljoner har registrerat sig till valet, mot 20,6 miljoner till valet 2004. Den gången stannade 24 procent av de registrerade hemma. Årets resultat väntas i dag.
I en provins kan dock ANC räkna med uppsving, nämligen zuluernas KwaZulu-Natal. Jacob Zuma är zulu och det har länge funnits missnöje bland denna Sydafrikas största folkgrupp mot att ANC i decennier dominerats av xhosa.
