Bara ett par veckor hade passerat sedan den tragiska dödsskjutningen i Colorado, där James Holmes misstänks ha tagit tolv liv och skadat 58 personer, innan USA tvingades stanna upp igen.

Sex personer dödades och minst tre fick livshotande skador när en ensam gärningsman under söndagen öppnade eld såväl inne i som utanför sikhtemplet i Oak Creek, Wisconsin.

Enligt uppgifter till nyhetsbyrån AP var gärningsmannen en före detta anställd inom militären vid namn Wade Michael Page. 40-åringen, som sköts till döds under attentatet, ska ha tagit värvning 1992 och bland annat ha arbetat som reparatör av missilsystem samt inom den enhet som ägnar sig åt psykologisk krigsföring innan han avskedades 1998. Vilket motiv som låg bakom söndagens attentat var i går ännu inte känt.

Enligt en företrädare för polismyndigheten arbetar däremot FBI enligt teorin att det kan röra sig om ett inhemskt terrorbrott. Wade Michael Page ska, enligt människorättsorganisationen Southern Poverty Law Center, ha varit nynazist.

Efter terrorattackerna för elva år sedan har många av USA:s sikher levt i rädsla, vittnar dess nationella verksamhetschef Sapreet Kaur om. Enligt såväl henne, som flera människorättsorganisationer, är det relativt vanligt att invånare felaktigt kopplar samman männens turbaner och skägg med al-Qaida.

- Den första månaden efter att tvillingtornen föll upplevde vi över 300 hatbrott runt om i USA. Man skulle kunna tro att situationen har förbättrats sedan dess, men faktum är att vi inte märker någon större skillnad. Sedan 2001 har vi utsatts för tusentals och återigen tusentals hatbrott, säger en uppgiven Sapreet Kaur till SvD.

I mitten av april reagerade även 90 kongressledamöter på situationen. I ett brev till FBI uppmanade man myndigheten att göra ett krafttag för att komma till rätta med problemet.

Efter söndagens dödsskjutning har polisen omedelbart valt att höja säkerheten kring sikher i USA. I exempelvis New York vidtogs åtgärder nästan omedelbart då poliser stationerades utanför gruppens mötesplatser.

- Under de senaste elva åren har vi uppmanat alla våra troende att vara extra vaksamma, säger Sapreet Kaur. Även om det inte finns tecken på att någon kommer att försöka upprepa dådet i Wisconsin så är vi tacksamma för det extra beskydd som vi nu får från polisen.

Dödsskjutningen i Wisconsin har återigen gjort den infekterade vapenfrågan till ett givet ämne i presidentvalet, ganska exakt tre månader bort. Enligt en undersökning i Time Magazine har det sedan 1976 i snitt genomförts 20 dödsskjutningar per år där minst fyra personer avlidit.

Innan Barack Obama valdes till president stod han för flera skarpa uttalanden och manade på skärpta lagar. Sedan dess har han i stort sett valt att ligga lågt. Först omkring en vecka efter vansinnesdådet i Colorado - där åklagarna håller på att besluta om de ska yrka på dödsstraff eller fängelse för den misstänkte James Holmes - sade Barack Obama att han försvarade den i USA grundlagsstiftade rätten att bära vapen. Däremot ifrågasatte han huruvida automatkarbiner skulle vara tillgängliga för privatpersoner och menade att det borde vara möjligt att förhindra att personer med psykiska problem skaffar sig skjutvapen.

Den republikanske presidentkandidaten Mitt Romney skrev under sin tid som guvernör i Massachussetts under ett förbud mot halvautomatiska vapen. Sedan dess har han bytt fot. I dag säger han sig försvara invånarnas rätt att äga och bära vapen.

Såväl Mitt Romney som Barack Obama har skickat sina kondoleanser till offren och dess anhöriga i Wisconsin.

Den indiske premiärministern Manmohan Singh, även han sikhtroende, har kallat dödsskjutningen i Wisconsin för ett ”meningslöst våldsdåd” och förklarat att ”Indien står i solidaritet med alla fredsälskande amerikaner som fördömer det här våldet.”