Varför är Haiti värst?
–Omfattningen. Allt och alla har slagits ut, inte bara civilbefolkningen utan även FN samt regeringen och staten. Skalvet var ytligt och skedde mitt i det mest tätbefolkade området med slumstäder och skrala hus. Tre miljoner människor står i en enorm förödelse utan vatten, mat, kommunikationer, elektricitet och tak över huvudet samt är traumatiserade och i många fall skadade. Samtidigt har ministrar och regeringsfolk mist livet, polis och brandkår fungerar inte och många myndigheter är jämnade med marken. Plus att FN-högkvarteret kollapsade, allt FN-arbete slogs ut och 200 FN-anställda saknas fortfarande, säger Elisabeth Byrs.
Vad skiljer Haiti från andra naturkatastrofer i världen?
–Den totala ödeläggelsen, på alla plan. Efter tsunamin kunde vi åka in direkt och starta den humanitära hjälpen. Regeringarna fungerade, och där fanns inget FN som kollapsat och behövde hjälp. Samma sak vid de andra katastroferna. I Haiti måste vi kämpa på tre fronter: för civilbefolkningen, för att rädda FN-anställda och för att försöka upprätta någon slags ordning och säkerhet i det maktvakuum som uppstått. 3000 fredsbevarande soldater patrullerar gatorna i Port-au-Prince.
Ett hårt slag även mot FN alltså?
–FN har aldrig tidigare drabbats så hårt av en naturkatastrof. Det är en stor tragedi. Minst 36 fredsbevarande soldater har dödats, det är högsta dödssiffran inom FN:s fredsbevarande operationer i modern tid. Och som sagt, flera hundra FN-anställda saknas.
Hur oroligt är FN för utbrott av laglöshet och plundring i Haiti?
–Säkerhetsbrist och våld har alltid varit ett problem i Haiti. Nu är läget desperat och vi börjar få rapporter om plundringar. Men det är inte konstigt. Människor är uthungrade och traumatiserade – ser de mat och prylar i butikerna tar de för sig. Det betyder inte att det är inbrott och oroligheter på gatorna. Ökar spänningarna sätts fler fredsbevarande soldater in.
Hjälpoperationen i Haiti är kolossal. Hur ska FN undvika att upprepa hjälpkaoset efter tsunamin 2004?
–Misstag gjordes under tsunamin. Vi har lärt oss att hjälpen måste kanaliseras och koordineras bättre. Därför säger vi just nu stopp till fler fältsjukhus och sökteam. Det blockerar flygplatsen och skapar flaskhalsar. Därmed inte sagt att vi inte behöver fler sjukhus senare. Men vi måste kontrollera hjälpen bättre. Vi får inte ha en upprepning av tsunamihjälpen med lastbilsflak fulla av ruttnande bananer och utdaterade mediciner.
–Vi uppmanar givarländer att ge pengar istället för saker som mobiltelefoner och grävmaskiner, det blir lätt en överlappning. Och vi försöker tala om för alla otåliga givare att hjälparbetet tar tid i denna katastrofala situation, det är ingen Twitteroperation som går på en kvart, säger Elisabeth Byrs.
–Det är ett otroligt tryck och intresse från medierna. En stark våg av solidaritet sköljer över Haiti från omvärlden just nu. Jag hoppas att det inte försvinner när tv-kamerorna släcks.
