Akut risk för krig i Europa

Konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien om enklaven Nagorno-Karabach har pyrt sedan 1994 då striderna avbröts. På senare tid har spänningarna ökat dramatiskt. OSSE har, för första gången någonsin, skickat ut en ”early warning” för krig till sina medlemsländer.

Soldater övar i Nagorno-Karabakh.

Soldater övar i Nagorno-Karabakh.

FOTO: AP

Kriget om Nagorno-Karabach – beläget på azerbajdzjanskt territorium och befolkat av armenier – krävde i början av 1990-talet flera tusen människoliv och drev 100000-tals människor på flykt. Stora internationella ansträngningar har gjorts för att skapa en varaktig fredsöverenskommelse och även om det varit nära flera gånger har ett undertecknade stoppats i sista stund.

– Så här spänd har inte situationen varit på många år, säger Azerbajdzjans utrikesminister Elmar Mammadjarov till SvD.

Andra samtal i Baku och Jerevan bekräftar att de båda länderna uppenbarligen hamnat i en återvändsgränd och den väcker berättigad oro i väst.

Förklaringarna till den akuta krigsrisken är två:

1I höstas släpptes den azeriske officeraren Ramil Safarov från ett fängelse i Ungern där han suttit i nio år. Han dömdes till livstids fängelse efter att i samband med ett Natomöte ha dödat en armenisk officer med yxa. Safarov utvisades för att avtjäna det fortsatta straffet i hemlandet Azerbajdzjan. Vid hemkomsten hyllades han dock som en hjälte, blev befordrad, fick en ny lägenhet – med ursinniga armenier som resultat.

2Armenien har reparerat flygplatsen i Nagorno-Karabachs huvudstad Stepanakert och sagt att man ska genomföra den första flygningen inom kort. Azerbajdzjan ser detta som en stor provokation och bekräftelse på områdets oberoende status. I ett uppmärksammat uttalande sade Azerbajdzjans försvarsminister, Safar Abijev att ”vi är beredda att skjuta ned planet även om det är civilt flyg”.

De bilaterala förhandlingarna bröt samman under ett toppmöte i Kazan våren 2011 – trots att ryske presidenten Dmitrij Medvedev då arbetade energiskt för att nå resultat. Parterna har därefter inte haft ett enda direkt samtal på hög nivå.

Under ett tredagarsbesök i södra Kaukasien stod just krisen i Nagorno-Karabach i fokus för den svenske utrikesministern Carl Bildt, som reste i sällskap med kollegorna Radek Sikorski (Polen) och Nikolaj Mladenov (Bulgarien).

Oron blev knappast stillad trots långa diskussioner och uttalade varningar om konsekvenserna. Snarare tvärtom. Framför allt Armeniens president Serzj Sargsian var stenhård och visade inga tecken på minsta kompromissvilja.

–Om Armenien verkligen öppnar flygplatsen, vilket mycket tyder på, kommer Azerbajdzjan att svara på något sätt och situationen riskerar att spåra ut. Det här är mycket allvarligt och största risken för en väpnad konflikt i Europa just nu är mellan Armenien och Azerbajdzjan, säger Carl Bildt till SvD.

Såväl Sarzj Sargsian som Azerbajdzjans president Ilham Alijev har starkt inhemskt tryck för att inte gå med på en kompromiss.

Oljerika Azerbajdzjan har de senaste åren satsat stora summor för att bygga upp sin militär och befolkningen kräver att landet också ska utnyttja sin militära överlägsenhet för att lösa konflikten. I Azerbajdzjan finns dessutom omkring 600000 flyktingar från Nagorno-Karabach som fortfarande, nästan tjugo år efter kriget, lever under usla förhållanden i flyktingläger.

Armenien agerar tufft i vetskap om att man vid en konflikt sannolikt har Ryssland i ryggen. För president Sargsian handlar det också om inrikespolitik – i februari väntar ett nytt presidentval och därför är det viktigt att spänna musklerna inför ärkefienden.

De internationella ansträngningarna för att nå en fredlig lösning har knappast underlättats av den nuvarande ryska inställningen. Med Vladimir Putin tillbaka som president verkar det bekvämt med status quo. Moskva vill inte ha ett nytt krig men nuvarande spänningsläge är ett kort att spela ut gentemot båda länderna. Dessutom säljer ryssarna vapen till Azerbajdzjan – av ungefär samma värde som man skänker till Armenien.

Om Armenien som befarat öppnar flygplatsen i Stepanakert före jul är ödesfrågan hur Azerbajdzjan svarar. I bästa fall med diplomatiska aktioner via FN, i värsta fall stoppas fortsatta flygningar. Knappast genom att uppfylla försvarsministerns hot om att skjuta ned ett civilt flyg, möjligen genom att bomba flygplatsen. Det är något som kommer att uppfattas som en krigshandling från Armeniens sida.

  • Kopiera sidans adress

Stort som Närke

Nagorno-Karabachs självständiga status är inte erkänd av någon stat. Enligt FN-resolutioner i säkerhetsrådet och generalförsamlingen refereras området som en region i Azerbajdzjan ”ockuperad av armeniska styrkor”.
Armenien kontrollerade vid krigsslutet 1994 även sju andra provinser runt Nagorno-Karabach (totalt 14 procent av Azerbajdzjans territorium), som används som en korridor för att bilvägen transportera varor och vapen till Nagorno-Karabach.
Azerbajdzjan hävdar nu att öppnandet av en flygplats skulle innebära en bekräftelse på att Nagorno-Karabach är en självständig stat, vilket president Alijev inte accepterar. Priset kan bli mycket högt – ett nytt krig i utkanten av Europa.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) som varnat för krig arbetar med ”tidiga varningar, konflikthantering, riskhantering och återuppbyggnad” i Europa.
Nagorno-Karabach har cirka 145000 invånare enligt en uppskattning 2011. Området är ungefär lika stort som Närke. Efter kriget om enklaven i början av 1990-talet beräknas cirka 95 procent av invånarna vara etniska armenier.
Före kriget bodde 189 000 invånare i det då självstyrande området i sovjetiska delrepubliken Azerbajdzjan. Av dem var 76 procent etniska armenier och 21,5 procent azerier.
I samband med Sovjetunionens upplösning gjorde Armenien anspråk på Nagorno-Karabach, vilket Azerbajdzjan avvisade. Följden blev ett krig där armeniska styrkor erövrade området. En stor del av de azerer som bodde i området flydde under kriget, och många av dem lever nu i flyktingläger i Azerbajdzjan.
De flesta karabacher tillhör Armeniska apostoliska kyrkan – den äldsta nationella kyrkan i världen. Religionsfriheten är begränsad. En lag från 2009 förbjuder oregistrerade grupper att ägna sig åt religiöst arbete, och det blev svårare för minoritetssamfund att registrera sig.

Obegränsad tillgång till SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

Just nu: Arlanda-man var inte ebolasmittad

Ankom till Arlanda med misstänkta ebolasymptom.

<b>Norska NRK</b> I Norge är "jakten" i Stockholms skärgård en stor nyhet. NRK citerar även Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, som säger att även han "fått meldinger om at det er aktivitet i farvannet utenfor Stockholm". Natos generalsekreterare vill dock inte kommentera mer än så till NRK.
Man berättar också med dramatik att Aftonbladets fotograf Urban Andersson som gav sig ut i båt i sökområdet "ble bordet av militæret", alltså att militären gick ombord på fotografens båt för kontroll. reaktioner

Utländsk media: Kalla kriget-scener utspelas

Jakten i Stockholms skärgård skapar rubriker världen över.

”Inkräktare kan trycka på botten”

Unika uppgifter till SvD: Nödsamtal gick från Kanholmfjärden till Ryssland.

Så påverkas börsen av ubåtspådraget

Analytikern: Aktierna som du ska satsa på.

Hon har nya metoder för jämställdhet

Strandhäll (S) vill ha bort jämställdhetsbonus.

Cybaero får inte sälja helikopter till Kina

Har stoppats av den svenska myndigheten.

Webb-tv

Man byggde vägtull för att slippa omväg

kort restid

Jordskred förstörde huvudleden.

Fotograf kallade elev för ”bög”

Under skolfotografering. ”Bög nummer ett, du kan ställa dig här”.

”Utställningen är marknadens triumf”

Koons-bråket

Replik Clemens Poellinger.

”Värst är att vi har
svikit våra grannar”

BRÄNNPUNKT

Professor Hedlund om svenska försvaret.

”Wikileaks gjorde
en enorm tjänst”

Michael Moore: Tyvärr har det glömts bort.

En banan om dagen gör dig gladare

Fruktstund

10 anledningar att äta banan.

Kamera fångar havets jättar

Bildspecial

Unika ögonblick frysta från ovan.

”Jag gick tyvärr ut lite för hårt”

Löpning

Nina om sitt tuffa lopp.