KAIRO ”Försvinn, försvinn” skallade ropen än en gång från Befrielsetorget på fredagen. Dagen hade av den brokiga koalitionen utropats till Avresedagen, underförstått för president Hosni Mubarak. Åter steg förhoppningarna bland de aktivister som utmattade efter dagar av protester och blodiga attacker har deltagit i folkresningen.
– Egyptierna är redo för demokrati. Det har de visat. Det här är en revolution som har initierats av de unga, som fått kontakt via Facebook. De vill nu registrera sig som väljare för att i framtiden få delta i riktiga demokratiska val, säger en upprymd Sameh Makram Abeid.
Fram tills för några månader sedan var han biträdande generalsekreterare i det anrika nationalistiska och liberala Wafd. Nu är han en vanlig partimedlem. Men framför allt var han på fredagen en hoppfull egyptisk demokratiaktivist.
–Vi känner att en ny gryning för Egypten närmar sig efter den här fredliga manifestationen.
På Befrielsetorget deltog på fredagen för första gången Amr Moussa, Egyptens förre utrikesminister och sedan länge Arabförbundets generalsekreterare. Han känner världens ledare, även i USA och Israel. Han framstår som en het kandidat till presidentposten ifall Egypten får författningsförändringar och fria val.
– I mars går hans mandat ut i Arabförbundet. Då blir han åter en fri man, säger Sameh Makram Abeid, som är sekulär kristen kopt.
I onsdags, efter den fredliga Miljonmarschen, som följdes av president Mubaraks tv-tal, höll revolutionen på att tappa kraft. Men den mobb som släpptes lös därefter har fått många egyptier att åter stödja demonstrationerna på Befrielsetorget.
På Befrielsetorget, eller Tahrirtorget på arabiska, deltog på fredagen åter egyptier ur alla samhällsklasser, religioner och åldrar. Vid lunchtid böjde sig de fromma muslimerna ned för bön. Imamerna sade i fredagsbönen att folkresningens budskap varken är religiöst eller ideologiskt utan handlar om författningsförändringar, ett slut på undantagslagar och på Mubaraks tid som president.
Men två krafter, som ironiskt nog är bittra fiender, hävdar motsatsen: Mubarak och Irans högste ledare Ali Khamenei. Från var sitt håll argumenterar de att proteströrelsen banar väg för en islamisering av Egypten.
Det är fullkomligt felaktigt, menar den kristne Sameh Makram Abeid och många med honom. Egyptierna är ett troende folk, men att muslimer deltar i fredagsbönen är inte konstigare än att kristna går i kyrkan på söndagar.
–Det betyder inte islamism. Det betyder bara att de troende ber Gud hjälpa dem mot krafter inom regimen. Tvärt om har Egypten under Mubarak blivit en islamisk stat, fast bakom en sekulär fasad, säger liberalen på Tahrirtorget.
Han menar att Muslimska brödraskapet kan få 20 procent i fria val, om andra partier får en chans.
Brödraskapet håller en låg profil. Partiet säger – möjligen av taktiska skäl – att det inte tänker ställa upp med en egen kandidat om det får chansen i ett fritt presidentval. Men på ett annat sätt är Brödraskapet utan konkurrens i proteströrelsen genom att organisera utdelning av vattenflaskor, dadlar och kex till demonstranterna, så att de ska hålla ut.
Egypten är ett starkt polariserat land. Många oroar sig för hur morgondagen ska bli om den 82-årige Hosni Mubarak till sist ger vika för trycket. Även bland dem som i årtionden har lidit av undantagslagar, polisbrutalitet och korruption finns människor som ryser vid tanken på de hämndaktioner som kan komma att utlösas ifall det inte blir ett ordnat maktskifte.
Det faktum att de onda andarna släpptes ur flaskan – den mobb som med knivar och andra tillhyggen gav sig på demokratiaktivister och utländska korrespondenter som SVT:s Bert Sundström – har lett till att oppositionsrörelsen fått ny kraft.
Denna typ av besinningslöst våld mot medborgare, som hävdar rätten till yttrandefrihet, och mot utländska journalister, som bevakar dramat i Kairo, har det unga Egypten fått nog av. En utländsk journalist, som inte vill röja sin identitet, berättar hur hon blev misshandlad och rånad av Mubarakanhängare utanför Qasr al-Ainy-sjukhuset i går.
– Jag höll på att intervjua folk som är för Mubarak när en mobb omringade oss. De började slå oss och skrika att ”ni ska inte förtala vårt land”. Vi försökte få polisen att ingripa, men de tittade bara på.
Också den svenske frilansjournalisten Urban Hamid, som arbetar för Euronews, har blivit rånad på sin mobiltelefon och jagad av en mobb som släpptes in i ett mediecenter som hjälper utländska journalister.
