Idag sträcker sig ländernas ekonomiska gränser 200 sjömil (370 kilometer) från kusten. Det innebär att ett stort område runt Nordpolen är utan ägare. Så länge det inte var praktiskt och tekniskt möjligt att borra efter olja och ­naturgas i områden med drivis har frågan om vem som har rätt till detta område inte varit akut.

På grund av att klimatet blivit varmare har emellertid istäcket dragit sig tillbaka. Samtidigt har oljepriset gått upp till 130 dollar per fat, vilket gjort det mer ­intressant att försöka utvinna ­naturresurserna kring Arktis.

Ryssland chockade ifjol de övriga kuststaterna genom att med en ubåt placera ut en rysk flagga på havsbottnen under Nordpolen. Många såg det som ett tecken på att ett nytt kallt krig brutit ut.

Danmark/Grönland tog därför initiativ till att de fem länderna skulle samlas för att diskutera vilka regler som ska gälla i Arktis. Förutom värdnationen är det Norge, Ryssland, USA och Kanada. Utrikesministrarna från dessa länder bjöds in till det lilla samhället Ilulissat på den västra ­sidan av Grönland. Från USA kom vice utrikesministern John Negroponte.

I en gemensam deklaration i Ilusisat som undertecknades igår kväll skriver de fem länderna att FN:s havsrättskonvention, som började gälla 1994, sätter villkoren för hur gränsdragningar ska ske.

– De fem länderna har nu ­deklarerat att de ska följa dessa regler. Vi har förhoppningsvis krossat myten om en kapplöpning till Nordpolen en gång för alla, sa Danmarks utrikesminister Per Stig Møller.

Miljöorganisationer på mötet är emellertid skeptiska:

– De kommer att använda havsrättskonventionen för att fördela råvarutillgångarna mellan sig, men de ignorerar det sunda förnuftet som säger att det är just dessa fossila bränslen som skapar klimatförändringarna i Arktis, säger Mike Townsley från Greenpeace.

Ett problem är att USA, till skillnad från de fyra övriga länderna, ännu inte ratificerat avtalet. ­Huvudprincipen i konventionen är att inget land ska kräva en större ekonomisk zon än 200 sjömil. Men det görs undantag när kontinentalsockeln från ett land sträcker sig längre ut.

Ryssland hävdar att en bergsrygg under vattnet som kallas ­Lomonosovryggen är en förlängning av den ryska kontinentalsockeln. Därför kräver landet rätten till ett område på 1,2 miljoner kvadratkilometer, däribland havsbottnen under Nordpolen.

Danmark/Grönland hävdar däremot att Lomosonovryggen hänger ihop med Grönland.

Om istäcket längs kusterna försvinner öppnar sig också kortare sjöförbindelser. USA och ­Kanada tvistar redan om Nordvästpassagen ska ses som en inhemsk transportväg eller om det är en internationell sådan.

Hur mycket olja eller naturgas finns det då i Arktis? Studier ­visar att det kan handla om från en ­tiondel till en fjärdedel av alla oupptäckta resurser i världen.