– De attentat och det våld som skett mot amerikanska intressen i bland annat Libyen, Egypten och Jemen; gynnar det på något sätt demokraterna eller republikanerna inför det kommande valet? I så fall; varför eller på vilket sätt?

Elizabeth Walentin (EW): Utifrån ett valstrategiskt perspektiv kan händelserna ge Romney en stor öppning för att visa att han behärskar utrikespolitik. Han har fått kritik från konventet att han hade för lite fokus på säkerhetsfrågor, och nu har han ett ypperligt tillfälle att slå tillbaka och visa vad han kan. Romney var snabbt ute med en uttalande, och hans team har redan börjat prata om hur en ”President Romney” skulle ha gjort saker annorlunda.

Beroende på hur han hanterar situationen kan det också gynna Obama, som är en skicklig krishanterare. Obamas hantering av finanskrisen i september 2008 hjälpte honom slå McCain i förra valet. I en krissituation under en valkampanjen letar amerikaner efter tecken på vem skulle bli den bästa ledaren.

Mathias Sundin (MS): Mitt Romney var snabbt ute med kritik av Obama-administrationen, men det har inledningsvis slagit tillbaka eftersom det senare kom fram att amerikanska ambassadören blivit dödad. Vanligtvis är utrikespolitiken en fördel för republikanerna hos väljarna, men president Obama har högre förtroende än Romney i frågan och demokraterna har nu lika stort förtroende i frågan om att skydda medborgarna från terrorism. Det tyder på att demokraterna kommer gynnas, men det är svårt att sia om i en så orolig situation.

Frida Stranne (FS): Romneys hårda angrepp mot Obama och kritiken mot att hans politik varit passiv, att han ursäktat USA utomlands och att detta på lång sikt underminerr USA:s möjligheter att ”forma framtiden” i regionen kan gynna Romney om situationen förvärras kraftigt. Det kan å andra sidan vändas emot honom då hans olika utspel har visat på viss obetänksamhet och oerfarenhet och han har heller inte hela partiet med sig i sin egen hårda linje. Obama har stort förtroende i utrikesfrågor och många amerikaner vill att politiken ska präglas mer av dialog än konfrontation. Han kan gynnas av att utrikespolitiken hamnar i fokus då han har en tydlig idé om hur han vill driva politiken och är mer erfaren i dessa frågor än Romney, förutsatt att inte utvecklingen blir okontrollerbar.

– Hur tror ni att gemene man i USA upplever attackerna, hur är tonläget i rapporteringen om det som skett?

EW: Rapporteringen har varit ganska balanserad än så länge, men risken är att många amerikaner inte förstår situation, och vilka länder det handlar om. De ser bara bilder av arg folkmässa och tolkar det som att USA är hotat av ”de andra”. Här finns ett stor öppning för teparty-anhängare att fortsätta driva idén att Obama är feg när det gäller att skydda USA.

MS: För gemene man kan det nog vara ett uppvaknande om vad för krafter som verkar i dessa länder och som nu kanske har tillåtits blomma ut. Det är ingen nyhet att det finns islamister och andra grupperingar, men kanske vilket spelrum dessa har fått. Den arabiska våren börjar gå mot höst.

FS: Amerikaner generellt är väldigt trötta på det kostsamma engagemangen utomlands och vill fokusera på att lösa sina egna vardagsproblem och är inte heller så fokuserade på det som sker utomlands. Vidden av problematiken vi ser nu och intresset för detta diskuteras mest bland den ”intellektuella eliten”. Särskilt intressant är där att se hur reaktionerna i det republikanska partiet ser ut och många moderata realister i den konservativa basen backar från Romneys utspel om att USA bör vara tuffare och ”diktera framtiden” i regionen. Det är tydligt hur neokonservativa rådgivare har stort inflytande över Romneys politiska utspel och det blir intressant att följa vad väljarnas reaktioner blir på det, om nu utrikespolitiken blir en stor valfråga.

– Hur är relationerna mellan USA och de länder där det nu har varit oroligt? Förändras de efter det som hänt?

EW: Det har varit extremt känsliga relationer, väldigt försiktigt, och ibland frostigt, även bland de länder som USA är officiellt är vänner med. Nu finns risken att det försämras efter de senaste händelserna.

MS: President Obamas uttalande om att Egypten inte är en allierad har väckt uppmärksamhet. Tidigare, under Mubarak, var Egypten en stabil allierad till USA. Så uppenbart kan det vara på gång ett hårdare klimat mellan dessa länder och USA. Libyen har ju delvis reagerat annorlunda än Egypten, så det är möjligt att de står närmare USA.

FS: Det beror också på utvecklingen. Många länder är beroende av USA:s stöd men har också erfarit effekterna av till exempel drönarattacker och det motstånd som det skapar, liksom att stora grupperingar faktiskt är skeptiska just till banden till USA. Regimerna går därför en svår balansgång liksom USA måste hitta en strategi i regionen som är anpassad till en ny tid. Hur denna ska se ut är fortfarande oklart men man måste beakta att det är en djup historiskt förankrad upplevelse av västs maktarrogans som skapar motståndet i regionen idag och inte bara den senaste tidens filmer och karikatyrer. Kortsiktigt förändras inte relationerna mellan USA och dessa länder då man från båda håll gör allt man kan för att behålla en god diplomatiskt ton. På längre sikt är det mycket svårt att säga då det är fler frågetecken än svar om vad som kommer att hända framöver.

Fler artiklar om USA-protesterna: