Varför har USA elektorer?

Det fastställde s i grundlagen 1787 med dess fördelning mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt. Syftet var, enligt experten Thomas Neale på kongressbiblioteket, att hindra kongressen från att få inflytande över presidentmakten och samtidigt garantera delstaterna delaktighet i valet i enlighet med principen om federalism.

Antalet elektorer är detsamma som respektive delstats kongressdelegation (minimum tre: två senatorer och en ledamot i representanthuset). Utöver dessa 435 tillkommer tre elektorer i District of Columbia.

Vad händer om det blir 269–269?

Valet 2000 vann George W Bush med 271 elektorsröster valdes över Al Gore med 266 röster. Gore hade dock vunnit mätt i antal röster, 48,4 procent, mot 47, 5 procent för Bush.
För att bli president krävs 270 elektorsröster Om det skulle väga jämnt, vilket inte utesluts i år, träder representanthuset in med en röst per delstat och väljer president, följt av motsvarande omröstning om vicepresident i senaten (om inte en elektor ändrar sig). Det har hänt fyra gånger att den som fick flest röster i valet inte nådde majoritet i elektorskollegiet: 1824, 1876, 1888 och, senast, år 2000 när 537 röster i Florida gjorde att George W Bush och inte Al Gore blev president.

GRAFIK: Kan förlora – trots flest röster

Vilka är elektorerna?

De tillsätts av partierna och ofta blir det därför veteraner, som exguvernörer eller partiordförande. De enda som är uteslutna är sittande kongressledamöter och federalt anställda. I år ska elektorerna rösta hemma i sina delstater den 17 december och sluträkningen sker sedan i kongressen i januari, med möjlighet att överklaga.

NYTT FÖR I ÅR: Så ser den nya elektorsfördelningen ut

Följer elektorerna alltid folkviljan?

I 26 delstater är det lag på det, men inte i övriga 24. I sällsynta undantag har trolösa ”faithless electors” avvikit. Samtliga elektorer tilldelas segraren i alla delstater utom två, Nebraska och Maine, som har ett slags proportionerlig fördelning.

Några försök att ändra systemet?

Ja, ofta, men det är nästan omöjligt att få igenom en grundlagsändring. Försvarare av elektorskollegiet pekar på att USA är ett stort land och att systemet bevarar federalismen – och gräsrotsinflytande. En rörelse som kallar sig ”National popular vote” försöker få stater att slå ihop sig för att fördela elektorerna på ett annat sätt. Annars skulle fler kunna följa efter Nebraska och Maine.

STAT FÖR STAT: Så många invånare representerar en elektor

Är väljare i stora stater arga?

De som tänker efter kan nog bli det och då särskilt republikaner i Kalifornien och New York samt demokrater i Texas som vet att deras röster i presidentvalet är så gott som bortkastade. De senaste valen har kandidaterna koncentrerat resurser och resor till högst 10–15 delstater, däribland ständigt återkommande Florida och Ohio. Till Kalifornien och New York reser de bara för att tigga pengar i Hollywood, Silicon Valley och på Wall Street.


Valets viktigaste frågor – så tycker kandidaterna:

Gå till SvD:s specialsajt om presidentvalet