NEW YORK I en källare på 86:e gatan, på Manhattans västra sida, råder febril aktivitet. West Side campaign against hunger har under de senaste åren fått se hur allt fler människor strömmar till för varje år som går. Idag är lokalen fylld till bristningsgränsen.

Här finns gratis kläder, erbjudande om kockutbildningar och hjälp att tackla det legala systemet. Och inte minst möjligheten att plocka på sig gratis mat i ett butiksinrett rum. Enligt ett särskilt poängsystem får 20-åriga Dulce Aybar välja ut sin beskärda del av grönsaker, organisk mjölk, kött och konservburkar till familjen, bestående av tre inneboende syskon, hennes mamma och mormor. Allt hamnar senare i en svart sopsäck som forslas hem till den mörka källarlägenheten 50 gator längre upp.

För familjen är det här en välkommen räddning i en tid när de hamnat i kläm. Eller som Dulce Aybar säger:

– Idag är du antingen rik eller fattig, medelklassen försvinner. Men vi är fast någonstans mitt emellan för trots att vi är uppenbart fattiga så ser staten oss som medelklass.

Familjen Aybar fick, liksom 47 miljoner andra amerikaner, tidigare matkuponger från staten. Men sedan Dulce Aybar valt att kombinera studierna till polis med ett halvtidsjobb som volleybolltränare, för att avlasta den finansiella bördan på sin mamma, har matkupongerna ryckts ifrån dem. Statens motivering: för många i hushållet som arbetar och tillsammans drar in för mycket pengar.

7,8


procent ligger den officiella arbetslösheten på idag.

– Fånigt, konstaterar mamman Dania Aybar med en suck. Det är svårt att få hjälp idag. Du måste verkligen bevisa att du är i nöd, att du lider mer än någon annan som också vill ha hjälp.

Utifrån Pew Research Centers analys av amerikanska hushållens inkomster borde en medelklassfamilj dra in runt 70000 dollar. Familjen Aybar håvar in runt hälften. Merparten kommer från mammans arbete med att skjutsa folk till sina jobb i den intilliggande delstaten New Jersey. Det kommer å andra sidan med en väldigt osäker arbetsbelastning – den här veckan har hon inte gjort en endaste resa. Övriga pengar hämtas från dottern Dulces extrajobb, pensionsutbetalningar till mormodern samt småslantar från en utflyttad son.

Med boendekostnader på över 2500 dollar per månad har familjen svårt att få ekonomin att gå ihop.

– Vi har inga pengar att unna oss något egentligen. På mitt sparkonto finns 17 dollar, om ens det, säger Dania Aybar.

När Pew Research Center nyligen valde att studera hur de amerikanska invånarna drabbats av de senaste årens utveckling och hur de själva såg på framtiden var det en rapporttext som var fylld av dystra toner.

I undersökningen framkom exempelvis att 51 procent av medelklassen tror att det kommer dröja ytterligare minst fem år innan de är tillbaka på samma finansiella nivå som innan krisen. 81 procent uppger dessutom att det idag är svårare att upprätthålla en medelklasslivsstil än tidigare.

– De senaste åren har inte kommit med särskilt många positiva nyheter. Medelklassen har minskat i storlek, fått se såväl sina intäkter som förmögenheter minska och dessutom tappat lite av den framtidsoptimism som de annars är kända för, säger Rich Morin som står bakom studien.

Han fortsätter:

– Om man inte gör något för att bryta den här trenden kommer de rika att bli rikare och de fattiga ännu fattigare. Fler kommer att gå från medelklass till fattigdom.

–De senaste fyra åren har varit tuffa, men de kommande kommer vara ännu värre. Det börjar bli kris nu, säger Dania Aybar.

Framtiden kommer att bli bättre. Den måste bli det – både för oss och för USA. Annars vet jag inte hur det här kommer sluta.

Dania Aybar

Vita huset har med oro noterat utvecklingen och flera toppekonomer har pekat på hur både de ökade inkomstklyftorna och den urholkande medelklassen riskerar att slå mot landets ekonomiska tillväxt. Samtidigt har exempelvis köpkraften minskat med 8,9 procent under de senaste tre och ett halvt åren.

För att stävja utvecklingen har staten bland annat utökat satsningen på matkuponger – något som väckt kritik i de republikanska leden. Partiets tidigare presidentkandidat Newt Gingrich har exempelvis valt att kalla Barack Obama för ”matkupongspresidenten”. Även Mitt Romney har angripit Barack Obama för att antalet invånare som får matkuponger har ökat med 44 procent på fyra år.

– Framtiden kommer att bli bättre. Den måste bli det – både för oss och för USA. Annars vet jag inte hur det här kommer sluta, säger Dania Aybar där hon står i vardagsrummet som präglas av stora plåtrör som löper i taket.

För att försöka höja sin levnadsstandard har familjen övervägt att lämna New York till förmån för en delstat där boendekostnaderna kan hållas nere. Tankarna har kretsat kring Pennsylvania och Michigan, men risken för att inte finna ett nytt jobb har hela tiden avskräckt dem från att ta steget. Istället har såväl Dania som Dulce Aybar valt att söka nattjobb, som städare respektive väktare.

– Om jag inte får det här jobbet har jag nog inget annat val än att söka mig till ett lågbetalt jobb på McDonalds, säger Dulce Aybar. Det kommer inte att räcka långt, men det kommer i alla fall att hjälpa lite.

LÄXHJÄLP: Här är de viktigaste glosorna

GRAFIK: Skilsmässor, fetma och klamydia

Fakta om valet i USA: Det ska du ha koll på

Quizspecial: Vad vet du om USA?

00-tal: Var befann sig Bush under 9/11?

90-tal: Vilket blev serieskyttens namn?

80-tal: Varför blev Ferraro historisk?

70-tal: Härjade i NY, vad kallades han?

60-tal: Vad hette berömd månlandare?

Historia: Vad kan du om USA:s presidenter?

Gå till SvD:s specialsajt om presidentvalet