AP
Där avslutar vi chatten. Tack för alla bra frågor. /Moderator
Kent:
Hur kan Romney få väljarna att tro att den 20%-iga skattesänkningen across the board, och elimineringen av fastighetsskatten som han föreslår, kan finansieras bara med att ta bort avdrag och eliminera kryphålen i skattelagstiftningen?
Karin Henriksson:
Argument i den frågan lär man sitta och fila på i Obama-högkvarteret just nu. För nej, de går inte ihop och det är ett av Mitt Romneys problem - för väljarna vill inte bli av med ränteavdrag, avdrag för donationer till välgörenhet och kultur, vårdförsäkringar som arbetsgivare kan dra av...
Michael Fenlin:
Det som utspelades i natt (Romneys ”överraskande” bra uppträdande och Obamas bleka dito...) var i mycket en konsekvens av vad som hänt innan: Obamas propagandakampanj mot Romney där motståndaren beskrevs som hopplös och chanslös. - och att detta okritiskt spreds av större delen av amerikansk och europeisk media. Min fråga: kan vi vänta oss att detta förändras, att media frigör sig av Obama-propagandan?
Karin Henriksson:
Tycker att Mitt Romneys pr-maskineri var väloljat det också. Och, nej, i en artikel som jag skrev i papperstidningen uttalade sig en professor om att Barack Obamas skicklighet som debattör är överdriven. Det vi i medierna gav uttryck för var de högt ställda förväntningarna av helt andra skäl - nämligen att Romney missat tidigare chanser (vp-valet, konventet) och hade motvind i opinionen (välkända konservativa tyckare hjälpte till att blåsa). Alltså var han tvungen att komma igen, vilket han gjorde.
Mathias Wennberg:
Tror du att det europeiska fokuset på att ”inte ha Bush” gör att många övervärderar Obamas insats som president och att det påverkar hur vi uppfattar valet?
Karin Henriksson:
Ja, det är ju en evig fråga, som det självklart ligger något i, dessutom sympatiserar ju många svenskar med en del av Barack Obamas idéer (allmän sjukvård, klimatet, skatter).
Erik:
Hur stort är intresset utanför storstäderna? Är man inte mer intresserad av guvernör- och sheriffval t ex?
Karin Henriksson:
Det finns nog två svar på frågan: presidentval övertrumfar andra val (märks på valdeltagandet i mellanårsval) men självklart engagerar lokala val ute i delstaterna - och just guvernörsvalen har stått i fokus de senaste åren med mer intresse även externt i och med utspel från enskilda nya yngre republikanska guvernörer.
Magnus:
Om man ser på Obamas historik så är båda han och hans team oerhört taktiska samt retoriskt skickliga. Kan det vara så att det är ett genomtänkt drag att hålla tillbaka lite nu för att gå på mer sen?
Karin Henriksson:
Mja, det är nog tänkbart i och för sig, men verkar vara en väl riskfylld strategi med tanke på att det ju bara är tre debattillfällen och det nu plötsligt är Barack Obama som har bevisbördan. Kan ju också vara att de missbedömde Mitt Romney eller att herrar Plouffe-Axelrod tappat gnistan.
Börje K:
Romney har ju utmålats som segrare i debatten. Hur kommer relationerna till EU förändras om han tar över?
Karin Henriksson:
Utrikespolitiken har knappt förekommit alls hittills (undantag: attentatet mot konsulatet i Benghazi), men i princip ligger ju Barack Obama närmare ”main stream” i Europa än Mitt Romney och det finns flera punkter där han uttalat sig skarpt (Iran, Israel). Det är heller inte säkert att europeer gillar hans tal om Amerika som självklar ledarnation i världen.
Och i en blogg i Financial Times från Bryssel häromdagen ställdes frågan om Romney är anti-EU.
Och i en blogg i Financial Times från Bryssel häromdagen ställdes frågan om Romney är anti-EU.
Katarina:
Har tidigare läst att Obama sagt om sig själv att han inte är någon bra debattör. Är det verkligen så? Vilken är hans styrka?
Karin Henriksson:
Ja, det är nog en allmän åsikt, och Barack Obama har inte haft så många tillfällen att öva som Mitt Romney haft (även om det var många fler på podiet under den republikanska primärvalskampanjen). Hans styrka är dels tal till jättestor publik, dels mer informella utbyten i det som kallas torgmötes-formatet - men i det senare brister det ibland (med alltför långa svar och ibland lite trögfotat framträdande) och hans motståndare anser att han är en bluff som läser innantill på skärmarna som kallas Teleprompter.
Michael:
En reflektion: Obama känns väldigt torr när han talar och stakar sig nästan i formuleringarna. Vad är din uppfattning? Ska han inte vara det unga/pigga alternativet?
Karin Henriksson:
Haha, vet inte om jag håller med om att han stakar sig, tycker nog att han uttrycker sig väl, men det är samtidigt ett lite eftertänksamt sätt att tala på som märks även i mer avspända intervjuer. Om han nu tar del av dagens efterskörd är det trist läsning, för det ställs frågor om han egentligen ville vara någon annanstans och det var i alla fall en kommentator som var inne på det du är inne på, nämligen att ”hope-and-change”-kandidaten tydligen kroknat så här i 51-årsåldern.
Anki:
Har du hört någon förklaring till varför Obama var så flat i debatten?
Karin Henriksson:
En annan fråga handlade om samma sak, bara ett tillägg till den: han ville inte riskera något genom att säga något som skulle kunna vevas om och om igen på Youtube och i medierna.
Valle:
Romney har ju kritiserats för att inte ha nått ut med vem han är och vad han står för. Har nattens debatt förändrat något? Har konturerna förstärkts?
Karin Henriksson:
Det beror just nu på vem man frågar... I konservativa läger, där man slitit sitt hår över Romney och manat honom att ”go large”, råder lättnad och glädje idag. Men Romney sa en hel del saker som analyseras och ifrågasätts just nu, med konstateranden om att han inte ärligt redogjorde för sina skatteförslag och sa sig vilja behålla inslag i Obama-care. Om demokraterna kan utnyttja detta blir det nya bevis på flip-floppandet. Men för Romney var ändå det viktiga att han klarade kvällen efter alla liv-och-död-vinna-eller-försvinna-förväntningar.
Karin:
Hej, det var hemskt tråkigt att Obama förlorade debatten tycker jag. Är det troligt att han förlorar valet nu?
Karin Henriksson:
Nej, två debatter återstår och en hel lång månads kampanjande när vad som helst kan hända.
Men helt klart missade Obama chansen att cementera sin ledning och Romney tog däremot sin - att presentera sig på nytt inför tv-publiken, vilket han inte gjorde på partikonventet.
Men helt klart missade Obama chansen att cementera sin ledning och Romney tog däremot sin - att presentera sig på nytt inför tv-publiken, vilket han inte gjorde på partikonventet.
Sara:
Påverkas amerikanarna mer av hur politikerna uppför sig/beter sig/kroppsspråk under debatten än vad vi svenskar gör under våra val? Tycker att det verkar vara detaljer som avgör.
Karin Henriksson:
Det där är en väldigt bra fråga. Hur man svarar på den beror lite på liksom dagsformen, om man är trött på den ytlighet som finns i amerikansk politik - där, som du säger, kroppsspråk och klädsel vägs in - så svarar man ja. Men om man däremot försvarar amerikanska väljare (jag har pratat med väldigt många!) så vet man att det finns människor som tänkt igenom sakfrågorna och vet var de står.
Härifrån min horisont känns det som om väljarnas känslor spelar in mer även i Sverige rörande samma saker.
Härifrån min horisont känns det som om väljarnas känslor spelar in mer även i Sverige rörande samma saker.
Kent:
Finns det några opinionsundersökningar som har publicerats efter debatten, specifikt från Ohio?
Karin Henriksson:
Kollar... men, nej, än så länge finns snabbmätningen från CNN (67 procent sa att Mitt Romney vann, mot 25 procent för Barack Obama) som kom omedelbart efter debatten. Det brukar dröja några dagar innan det säkert kan sägas hur väljarna uppfattade debatten - och ute i delstaterna görs det inte alltid lika noggranna mätningar som nationellt.
Den som vill borra i vad som sades efteråt kan läsa Nate Silvers fivethirtyeight-inlägg.
Obamas slipade team från 2008 var dämpade redan i spinnrummet och humöret förbättrades inte av den massiva negativa kören igår morse.
Den som vill borra i vad som sades efteråt kan läsa Nate Silvers fivethirtyeight-inlägg.
Obamas slipade team från 2008 var dämpade redan i spinnrummet och humöret förbättrades inte av den massiva negativa kören igår morse.
Pia-Lina:
Varför höll Obama tillbaka så mycket? Missade han inte öppet mål när han inte attackerade Romney om 47%-fadäsen och svängningen angående medicare?
Karin Henriksson:
Det är samtalsämnet för dagen i medier och tankesmedjor... Ingen har något bra svar hittills, utom bleka förklaringar från Obamas topprådgivare om att han minsann la fram sin sak på ett trovärdigt sätt och - osannolikt nog - att argumenten om de 47 procenten etc. är tema i valreklamen! Alltså budskapen som folk säger att de avskyr (och kanske går och hämtar kaffe när de vevas för miljonte gången), medan det här rörde sig om tiotals miljoner tittare som på allvar börjat intressera sig för valet.
Bägge kampanjerna försöka spela ner den egna kandidatens skicklighet som debattör (och prata upp den andres), men här kändes det som om Obama själv inte tagit del av analyser av Romneys taktik och ambitiösa förberedelser som fanns att läsa i pressen.
Bägge kampanjerna försöka spela ner den egna kandidatens skicklighet som debattör (och prata upp den andres), men här kändes det som om Obama själv inte tagit del av analyser av Romneys taktik och ambitiösa förberedelser som fanns att läsa i pressen.
Börje K:
Alla, allt från experter – både demokrater och republikaner – till det amerikanska folket, verkar eniga om att Romney stod som segrare efter debatten. Vad var avgörande?
Karin Henriksson:
Beträffande Mitt Romney: noggranna förberedelser, visste vad han ville säga och hur.
Beträffande Barack Obama: var uppenbarligen inte ”fired up” som han manar sina anhängare att vara på valmötena och bestämde sig av någon outgrundlig anledning för att inte gå till attack mot Romney. Det skvallrades i förväg om att Obama inte gillar Romney och det kanske betydde att han underskattade honom.
Inför nästa omgång kommer förväntningarna att vara de motsatta: nu måste Obama komma igen.
Beträffande Barack Obama: var uppenbarligen inte ”fired up” som han manar sina anhängare att vara på valmötena och bestämde sig av någon outgrundlig anledning för att inte gå till attack mot Romney. Det skvallrades i förväg om att Obama inte gillar Romney och det kanske betydde att han underskattade honom.
Inför nästa omgång kommer förväntningarna att vara de motsatta: nu måste Obama komma igen.
