Lisa: Hur många USA-val har du bevakat?

Karin Henriksson: Låt se... 1988 och framåt... och alla har varit olika och spännande på sitt sätt!

Sven: Vem sjunger bäst av presidentkandidaterna?

Karin Henriksson: Är ju ingen musikkkritiker... men båda har sjungit, Mitt Romney då och då, favoritsången America the Beautiful, och Barack Obama har greppat mikrofonen vid ett par tillfällen – med lite mer soul kanske.

Johan: Hur skiljer sig kandidaternas utrikespolitik i förhållande till Iran? Är Krig på bordet eller Diplomati?

Karin Henriksson: Mitt Romney har gått ut hårt i just den frågan och beskyllt Barack Obama för att svika Israel. Med risk för att bli tjatig måste jag upprepa att vi kanske får mer klarhet i debatten på måndag kväll. Romney kommer att beskylla Obama för att ha varit naiv från början och åka på Be-om-ursäkt-för-Amerika-turné – medan Obama sannolikt kommer att säga att vi lever i en farlig värld och att diplomatin har en viktig roll, samt att sanktionerna mot Iran skärpts tack vare just detta.

Malin: Vem tror du är mest nervös inför nästa tv-debatt av Obama och Romney?

Karin Henriksson: Skulle gissa Mitt Romney. Om det nu, som de flesta säger i denna idrottsmetafor-fest, står 1-1 måste Romney göra bättre ifrån sig än igår - och debatten ska enbart handla om utrikespolitik med alla krishärdarna och där är det ju Obama, inte Romney, som har praktisk erfarenhet plus en del positivt att peka på.

Johan: Det Amerikanska valsystemet skiljer sig ju väldigt mycket från vårat. Det är väldigt svårt för ett tredje parti att få någon makt och valen avgörs nästan enbart av röster i s.k. ”swingstates”. Lobbyverksamhet och kampanjbidrag från företag spelar en betydligt större roll i USA med. Tror du det finns någon möjlighet att systemet kommer förändras i USA?

Karin Henriksson: Nej, har bevakat USA och amerikansk politik rätt länge, trots prat om att så här kan vi inte ha det (Buying elections etc.) händer väldigt lite och just de här sakerna du pekar på bidrar också till politikerföraktet. Å andra sidan är det ett stort land och givetvis har lobbying en viktig roll -- där ska vi svenskar komma ihåg, kanske, att vi har rätt starka särintressen vi också.

Tom: Skulle du säga att Romney är en större risk för världsfreden än Obama? Om jag förstod det rätt så har han för avsikt att höja försvarsbudgeten och pratat om en mer aggressiv politik gentemot allt ifrån Kina till Ryssland. Eller cyklar jag på hal is när jag vräker ur mig sånt?

Karin Henriksson: Kanske frågan borde gå till en utrikespolitisk debattör, men, ja, Mitt Romney har uttalat sig på ett sätt som gör att man kan utgå från en mer militant hållning (försvarsutgifterna är nog delvis en inrikespolitisk fråga, med väljare i stater med stor försvarsindustri eller flera militära baser). Detta blir ämnet för den tredje debatten och kanske får vi mer svar där - om exakt hur han skulle agera annorlunda beträffande Iran.

Rick: Om du ska tippa i dag Karin: Vem vinner valet?

Karin Henriksson: Nej, du, den gubben går inte... Det väger jämnt och vad som helst kan hända. Det visade sig ju att Barack Obamas ledning var tunn, nu får vi se om samma sak gällde Mitt Romney efter hans starka debattframträdande. Räkna med hårda duster i swingstaterna, särskilt Ohio, Virginia och Florida.

Anna: Mitt Romney är ju mormon. Är det negativt eller positivt för de amerikanska väljarna?

Karin Henriksson: Inte negativt, av allt att döma.

Det spekulerades mycket kring huruvida väckelsekristna väljare skulle rata Mitt Romney - och möjligen märktes spår av det i primärvalen i våras men när han sedan blev partiets kandidat enades man bakom honom (och invändningarna gällde helt andra saker). I somras rapporterade jag från Salt Lake City och i intervjuer med företrädare för kyrkans ledning sas att Romneys kandidatur snarast varit positiv - och att den typ av familjevärden han ger uttryck för respekteras av många i landet.

Lars: I New York och i Californien så fördelas elektorerna proportionerligt, det här är stater med starkt stöd åt demokraterna. Varför försöker inte demokraterna ändra så att dessa stater också har majoritetsval? De borde ju tjäna massor av elektorer på så sätt!

Karin Henriksson: Därför att republikanerna då skulle kräva samma sak rörande Texas...

Skämt åsido, USA består av 50 delstater och hur fördelningen av elektorer ska ske är fastställt i grundlagen - och lär knappat ändras. Däremot sker ju en omfördelning vart tionde år av platserna i representanthuset (samma antal som i elektorskollegiet, bort sett från de tre elektorerna från District of Columbia) så befolkningens storlek återspeglas. Efter folkräkningen 2010 förlorade stater i nordväst platser, t ex Ohio, medan Florida fick två nya.

Det finns gott om bakgrundsmaterial att grotta ner sig i för den som vill, gör en sökning på engelska: electoral college. I Wikipedia-avsnittet ingår bl a genomgång av vilka försök som gjorts att avskaffa elektorskollegiet.

Men p.s. elektorsrösterna fördelas inte proportionerligt, utan (med undantag för Maine och Nevada) alla går till vinnaren i det s k folkvalet, se mer här: http://www.archives.gov/federal-register/electoral-college/electors.html

Tommy: Jag följer debatterna med stort intresse, där jag har uppmärksammat att inte en sekund har ägnats åt narkotikapolitiken. Det i en tid där fler och fler utredningar och ledare förespråkar en annan väg att möta problemen, och där ”The war on drugs” kostar ohyggliga summor. Tas det här överhuvudtaget upp i andra forum, under valkampanjerna, eller är intresset i det närmaste obefintligt bland allmänheten i USA just nu?

Karin Henriksson: Intresset svagt bland allmänheten, men Barack Obama har fått höra alltmer kritik från presidentkolleger i Latinamerika om vilket pris länderna där får betala för knarksmugglingen till USA. Samtidigt har jag en rätt färsk artikel i en hög, kallad ”uppslag att titta på vid tillfälle” som handlar om att missbruket av legala läkemedel faktiskt är ett större problem än missbruk av illegala preparat.

Anna: Är det helt säkert att aborträtten inskränks om Romney blir president? Hur stora kan konsekvenserna bli?

Karin Henriksson: Nej, det är inte säkert. Romney har gett lite olika signaler, senast att det inte finns förslag i den riktningen som han skulle genomdriva (och vicepresidentkandidaten Paul Ryan, som är katolik, har nu fastslagit att undantag för moderns liv, våldtäkt och incest ska göras). Men, tvivelsutan finns det krafter i partiet som kommer att pressa på i denna fråga, särskilt om en president Romney får möjlighet att utse en ny domare i Högsta domstolen som ju med domen Roe v. Wade 1973 legaliserade aborter.

Jens: Vad skiljer Mitt Romney från Bush?

Karin Henriksson: Det var faktiskt en av frågorna i gårdagskvällens debatt. Romney fastslog då att han är inte är president Bush och att det är ”andra tider” nu - och fortsatte med sin fempunktsplan för att få fart på ekonomin.

Ironiskt nog blev det sedan en chans för Barack Obama att definiera skillnaderna, citat här:

– There are some things where Governor Romney is different from George Bush. George Bush didn’t propose turning Medicare into a voucher. George Bush embraced comprehensive immigration reform; he didn’t call for self-deportation. George Bush never suggested that we eliminate funding for Planned Parenthood. So there are differences between Governor Romney and George Bush, but they’re not on economic policy. In some ways, he’s gone to a more extreme place when it comes to social policy. And I think that’s a mistake. That’s not how we’re going to move our economy forward. '

Anna: Hur olika är egentligen Obama och Romney, och hur konservativa är de i jämförelse med de svenska politiska partiera? I svenska mått mätt - var på den politiska skalan befinner sig demokraterna och republikanerna?

Karin Henriksson: Gammal favoritfråga! Inte helt lätt att svara på, men i princip ligger naturligtvis Barack Obama och demokraterna närmare den svenska mittfåran, i synnerhet i frågor som miljön, vården och skatter. I USA är det mycket farligt för politiker att tala om skattehöjningar, ändå har Obama vidhållit att det är nödvändigt i högre inkomstskikt och fått opinionen med sig. Men i tider som nu, med enorma budgetunderskott och en gigantisk statsskuld, skulle en svensk politiker kanske föreslå något sådant som en värnskatt för att få statsfinanserna på rätt köl - det vore otänkbart här.

Inte svar på frågan, men är inte tillräckligt insatt i nyanserna i riksdagen just nu.