Saudiarabiens styrande kungahus, Huset Saud, sägs ha 7000 prinsar. De saudiska prinsessorna är sannolikt lika många, men de räknas aldrig i politiska sammanhang.

Av de 7000 prinsarna är det bara en handfull som har verklig makt. Till denna absoluta elit hör en klan av helbröder som kallats De sju Sudeiri, efter moderns släktnamn.

Ur denna brödraklan, söner till Saudiarabiens grundare kung Abd al-Aziz Al Saud (ofta kallad Ibn Saud) kom kung Fahd, den mångårige försvarsministern Sultan och den fruktade inrikes- ministern Nayef. Han blev kronprins förra året efter Sultans död.

Men efter att Nayef i förra veckan avlidit på ett sjukhus i Genève får nu Salman, 76, axla manteln som kungarikets kronprins till den åldrande kungen och halvbrodern Abdullah, snart 89.

Denna tronföljd var väntad. Kronprins Salman bin Abd al-Aziz Al Saud har i 50 år varit guvernör i huvudstaden Riyadh, tills han nyligen blev försvarsminister. Den posten behåller han som kronprins.

Salman har gjort sig känd som en sträng övervakare av familjens rykte och har bland annat basat för det särskilda fängelse där prinsar som döms för disciplinbrott straffas.

Sudeiri-bröderna har också fått en ny maktposition genom Salmans helbror Ahmad. Prins Ahmad, 70, som varit biträdande inrikesminister avancerar nu till den ministerposten. Det är en nyckelroll när denna absoluta monarki jagar terroristceller eller civila upprorsförsök.

Under ytan är det saudiska kungariket allt annat än homogent och monolitiskt. Där finns shiamuslimer i Östra provinsen som protesterar mot diskriminering och som stöder sina trosfränder i Bahrain.

Där finns kvinnor som trotsat förbudet för kvinnliga bilförare och som kräver att kvinnor får samma medborgerliga rättigheter som män – en tanke som är tabu för de ärkekonservativa i kungariket.

Där finns också saudier av båda könen som vill ha en konstitutionell monarki. Bland de unga finns en ny social rörelse, särskilt tydlig efter en översvämning i Jidda 2009. Då var det civila samhället, med stöd av sociala medier, i många fall snabbast på att ordna fram hjälp till de nödställda och hemlösa.

Och världens oljerikaste stat har, som grannländerna, påverkats av proteströrelserna i andra arabländer. Dessa komplexa interna utmaningar har Huset Saud försökt hantera med ömsom ökade subventioner ömsom järnhandsken.

Sedan Ibn Sauds död 1953 har kungariket bara styrts av hans söner. Någon gång måste makten överlämnas till tredje led. Men med utnämningen av Salman skjuts detta ovissa generationsskifte ytterligare på framtiden.

Vilka palatsintriger som pågår inom Huset Saud vet världen mycket lite om. Det påminner om det slutna Kreml på 1980- talet, när makten växlades mellan åldrande män som Brezjnev, Andropov och Tjernenko – en tid när Sovjetunionen var en gerontokrati, ett åldermannavälde.

Det höll ett tag, men inte i längden.

Några saudiska män promenerar förbi regeringspalatset i Riyadh. Affischen föreställer Saudiarabiens nya kronprins Salman bin Abd al-Aziz Al Saud, 76 (till vänster) och hans halvbror kung Abdullah, 89. Texten lyder: ”Må Gud vara med dig och leda dig på den rätta vägen”.