Klockan var 4.45 på morgonen den 1 september 1939. Utanför Gdansk låg det tyska krigsfartyget Schleswig-Holstein – officiellt där på ett vänskapligt besök. Men plötsligt avfyrades skott mot det polska fortet Westerplatte. Andra världskriget var ett faktum.

– Jag såg ett rött ljussken och sedan träffade första granaten porten, berättar 94-årige Ignacy Skowron för brittiska BBC.

Han var en av de 182 polska soldater som var stationerade på fortet och kämpade mot tyskarna. Trots ett enormt numerärt underläge – tyskarna hade över 3 000 soldater och använde militärflyg – lyckades polackerna stå emot i mer än en vecka.

– Under andra dagen attackerades vi tre gånger innan lunch. Vi kämpade tillbaka och senare hörde vi oväsen och såg flygplan över oss. De började bomba oss och vakthus nummer fem totalförstördes. Fem soldater dog, berättar Ignacy Skowron.

Samtidigt som Schleswig-Holstein anföll Westerplatte invaderades södra och västra Polen av den tyska armén. Två dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.

Ignacy Skowron var dock långt ifrån de storpolitiska besluten. Hans verklighet var kyla, hunger, smuts, psykologisk stress och sömnlöshet.

– När tyskarna såg att deras attacker inte fungerade började de använda eldkastare för att övermanna oss. När vi stått emot i sex dagar lyckades vi knappt överleva längre, säger Ignacy Skowron.

Attacken uppmärksammas idag runt om i Polen. Redan i morse, klockan 4.45, deltog den polska premiärministern och presidenten i en ceremoni på Westerplatte.

– Westerplatte är en symbol, en symbol för den svagas heroiska kamp mot den starkare, sade presidenten Lech Kaczynski i sitt tal och fortsatte:

– Det är ett tecken på patriotism och en oslagbar kämparglöd. Ära till den tidens hjältar, ära till Westerplattes hjältar, ära till alla de soldater som slogs i Andra världskriget mot tysk nazism och bolsjevikisk totalitarism.

Senare idag deltar ett 20-tal internationella ledare i ytterligare en ceremoni på Westerplatte. På plats finns bland annat Fredrik Reinfeldt, den tyska förbundskanslern Angela Merkel, den ryska premiärministern Vladimir Putin och Storbritanniens utrikesminister David Miliband.

Trots att Andra världskriget står i fokus har dock ceremonin också kantats av dagens politiska verklighet. Besvikna polacker konstaterar att USA skickar sin nationella säkerhetsrådgivare James Jones och inte någon högre representant för Vita huset.

Mest ljus har dock riktats mot Vladimir Putins närvaro. Förhållandet mellan Polen och Ryssland är kylslaget och fortfarande råder delade meningar om vad som hände efter att Sovjetunionen invaderade östra Polen två veckor efter krigsutbrottet.

I fokus står bland massakern vid Katyn, där tusentals polska officierare mördades av den sovjetiska säkerhetstjänsten 1940. I 50 år lade de ryska myndigheterna skulden på Nazityskland, men i slutet av 1980-talet kom bevis fram att det var ryssarna som låg bakom massmordet. Trots det har ingen officiell ursäkt kommit.

Och de senaste dagarna har anklagelserna haglat i framförallt rysk press. Det sovjetiska anfallet rättfärdigas med påståenden om att Polen tänkte samarbeta med Hitler.

I går skrev dock Putin ett öppet brev den polska tidningen Gazeta Wyborcza där han öppnade upp för upptinade relationer och fördömde Molotov-Ribbentroppakten med tyskarna.