Den misstänkte massmördaren Anders Behring Breiviks plan ska ha varit att komma till Utöya samtidigt som förra statsministern Gro Harlem Brundtland besökte ön. I förhör har han förklarat att han blev försenad, erfar Aftenposten.

Gro Harlem Brundtland höll ett tal för AUF-ungdomarna på Utöya under fredagsförmiddagen. Massakern utfördes några timmar efter det att hon lämnat ön.

Polisen kommer att begära att dagens häktningsförhandlingar om terrordåden, som kostade minst 93 människor livet i Oslo och på Utöya, hålls bakom stängda dörrar, enligt åklagaren Carol Sandby.

Häktningsförhandlingarna är planerade att starta klockan 13 på måndagen.

Åklagaren Christian Hatlo kommer att begära åtta veckors häktning för Anders Behring Breivik i samband med häktningsförhandlingarna i Oslo tingsrätt, meddelar rätten i ett pressmeddelande skriver AFP.

Åklagaren Carol Sandby begär även att förhandlingarna ska ske bakom stängda dörrar. Men vill inte gå in på bakgrunden till beslutet.

– Diskussionen om varför det blir stängda dörrar kommer att ske bakom stängda dörrar, och följaktligen vill vi inte diskutera det i pressen, säger hon till NTB.

Samtidigt befaras hämndaktioner och ”lynchstämning” när den terrormisstänkte Anders Behring Breivik ska ställas inför domstol och därför kommer ett massivt polisuppbåd att finnas på plats.

– Vi måste försäkra oss att den misstänkte förs tryggt fram och tillbaka till rätten. Vi ska också ombesörja för att det finns så mycket poliser på plats att rättsförhandlingarna kan gå rätt till, säger vakthavande polisbefäl Sveinung Sponheim vid Oslopolisen till norska TV2.

Man kan häktas max fyra veckor i Norge, men polistaleskvinnan Viola Bjelland säger att tiden kan dubblas på grund av de extraordinära omständigheterna kring just det här fallet, skriver AFP.

Den misstänkte massmördaren Anders Behring Brevik har sagt att han föredrar att förhandlingarna är offentliga.

32-åringen har även begärt att få bära uniform under häktningsförhandlingarna.

- Han har två önskemål. Det första är att förhandlingarna ska vara öppna och det andra är att han ska få bära uniform, sade försvarsadvokaten Geir Lippestad till NRK.

- Jag vet inte vilken sorts uniform, tillade han.

Anders Behring Breivik förespråkar i sitt manifest, som lades ut på internet i samband med dåden, vad han kallar dödsstraff för 9 393 svenska ”förrädare”. Han delar in dem i flera kategorier. Kategori A är sådana som politiska ledare, mediechefer, kulturchefer och näringslivstoppar. Dit hör även statschefen och andra som han beskriver som ”de mest inflytelserika och högst profilerade förrädarna”.

De svenska kategori B-förrädarna ska gå samma öde till mötes. De är enligt Breivik ”kulturmarxister” och sådana som förespråkar ”multikulturalism”. Även EU-parlamentariker, journalister, redaktörer, lärare, universitetsprofessorer, publicister, radiokommentatorer, tekniker, läkare och kyrkoledare tillhör den gruppen.

Breivik hänför samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna till kategorin ”kulturmarxister/självmordsbenägna humanister/kapitalister-globaliseringsförespråkare ”.

Enligt Breivik har Sverige upphört att vara ett demokratiskt samhälle.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt kommenterar på sin blogg Alla dessa dagar den norske terroristens ”hatfyllda skrifter”. Bildt ser Breiviks manifest som en hatpredikan för ”våld mot allt det annorlunda, nya och avvikande som närheten och kontakt med andra kulturer . . . medför”.

Bildt framhåller att Breiviks synsätt har ”djupa rötter i vårt eget Europa”.

”För inte så länge sedan var det allt judiskt som var främmande och måste stötas bort. I vår djupt protestantiska kultur kunde katoliker under århundraden bli föremål för regelrätt förföljelse. Och nu är det den tredje av de religioner som leder sitt ursprung tillbaka till vår Abraham som på samma sätt får primitivism att välla fram hos dem som skräms av det annorlunda”, skriver Bildt som hoppas att tragedin i Norge ska ”göra oss än starkare i övertygelsen om det öppna samhällets värde.

”Det är i grunden valet mellan ljus och mörker när det gäller vår kulturkrets och vår civilisations framtid”, skriver Bildt om valet mellan det öppna och slutna samhället.