I en och en halv timme kunde Anders Behring Breivik ostört skjuta ungdomar på Utøya innan han greps. Polisinsatsen den 22 juli framstår som kaotisk. Det har bland annat framkommit att Oslopolisen inte vidarebefordrade information om att Breivik var beväpnad och att beredskapstruppen som skickades till Utøya tog en tidskrävande omväg i en gummiflotte, en tur som sinkades ytterligare av ett motorhaveri som orsakades av överbelastning.

Trots att norska kriminalpolisens egen rapport pekar på stora problem med samordning och kommunikation, pekar den inte ut någon enskild eller enhet inom polisen som ansvarig. Rapporten har kritiserats kraftigt och i juni krävde norska justitieministern Grete Faremo en ny utvärdering.

Som en följd av terrordåden har ett civilt situationscenter, med uppdrag att hålla regeringen informerad om beredskapshändelser och kriser, bildats. Dessutom får den norska säkerhetspolisen ett tillskott på 21 miljoner norska kronor. Den 13 augusti kommer 22 juli-kommissionen med sin utvärdering, som också granskar polisens insats.

Journalister från hela världen trängdes inne i Oslo tingshus när rättegången drog i gång i mitten av april. Varenda minut av den tio veckor långa förhandlingen har rapporterats ut via mediesajter, bland annat SvD.se, och på så sätt fick terroristen och massmördaren Anders Behring Breivik stor publik när han berättade om sin världsbild och ideologi och med iskallt lugn beskrev hur han slaktade barn och unga på sommarläger.
Advokaten Elizabeth Massi Fritz, som har följt fallet som expertvittne åt SVT, anser att rätten gav Breivik för stort spelrum så att han lyckades använda rättssalen som politisk talarstol.
Rättegången har också präglats av många veckor med vittnesmål från de som överlevt massakern, samt de två rättspsykiatriska undersökningar som kommit fram till diametralt olika slutsatser. Att Breivik är skyldig står klart. Den stora frågan inför domen som kommer den 24 augusti blir om Breivik döms till vård eller, som han själv vill, fängelse.

Partiet som fick ta emot Anders Behring Breiviks hat fick ett rejält uppsving direkt efter terrordåden. Som mest ökade väljarsympatierna för Arbeiderpartiet (AP) med 8 procent-enheter, enligt Anders Todal Jenssen, statsvetare vid Trondheims universitet.

Effekten blev kortvarig. Redan i lokalvalen i september hade AP fallit till ungefär samma nivå som före den 22 juli, strax över 33 procent. Sedan dess har det fortsatt nedåt, och nu ligger AP runt 30 procentsstrecket i mätningarna och lyckas inte komma över 40 procent tillsammans med övriga regeringspartier. Samtidigt pekar det uppåt för Fremskrittspartiet (FRP), som Breivik en gång var medlem i och som rasade ordentligt efter Utøya. Høyre, som också har ökat sedan förra hösten, och FRP hamnar tillsammans på runt 50 procent. I dag är det helt andra saker än Utøya som styr väljarsympatierna, enligt Todal Jenssen.

–Den främsta orsaken att AP tappar är att de faktorer som gav framgång i valet 2009 inte finns kvar. Då vann partiet för att väljarna tyckte att de har hanterat finanskrisen bra.