Vittnet, som hörs på eftermiddagen, är välformulerad och artikulerad. Han ser ibland ut att vara skamsen för det han berättar, men talar samtidigt med hög och tydlig röst.

Han skulle ha hörts tidigare under hovrättsförhandingarna i säkerhetssalen på Bergsgatan. Men den gången dök han helt enkelt aldrig upp.

- Jag har inte talat sanning i tingsrätten. Jag befann mig i lokalen hela kvällen, jag såg aldrig misshandeln, säger han inför hovrätten.

Vittnet berättar att en tjej kom in i festlokalen och berättade vad som hänt. En av de åtalade, en nu 17-årig pojke, ska ha sagt att han inte gjort något och skyllde i stället på två andra av de senare åtalade.

- Jag fick följa med till platsen för att jag sade att jag hade sett det, jag återgav det som han (17-åringen) hade sagt, säger vittnet vidare.

Vittnet får frågan hur det kunde bli så här.

- Jag var jävligt förvirrad under kvällen, allt kändes skitkonstigt när jag hörde att en kompis blivit misshandlad. Jag klantade till det totalt.

Vad tänkte du under nya förhören den 2 november, varför sade du inte något då?

- Jag har virat in mig i en massa lögner, jag trodde aldrig att jag skulle behöva sitta i tingsrätten och säga något. Jag kände att jag inte kan leva med en lögn så jag måste berätta det här nu

Skälet till att vittnet uteblev tidigare under hovrättsförhandlingarna var att han ska ha berättat för föräldrarna kvällen före.

Advokat Leif Silbersky pressade vittnet hårt om hans nya berättelse.

- Finns det något som gör att vi ska tro på dig den här gången?

- Nej, ni får helt enkelt tro mig på mitt ord, svarade vittnet.

Silbersky: Det är inte så att du skyddar någon, eller att någon bett dig säga detta nu?

- Nej, så är det absolut inte, säger vittnet.

Leif Silbersky sade till reportrar på plats att vittnets lögn visar osäkerheten också i de andra unga vittnenas uppgifter.

Själv ber vittnet om ursäkt i domstolen.

- Jag är ledsen för det jag ställt till med. Jag ville inte leva längre i en lögn, jag har levt i en lögn i ett halvår, säger han och vänder sig sedan till de åtalade.

Han säger att han vet att det var de som ”gjorde det”.

- Man gör misstag i sitt liv. Erkänn vad ni gjort och stå för det, då känns det bättre.

Återstår att se vilken betydelse vittnets nya uppgifter kan få för hovrättens bedömning.

Klart är att tingsrätten inte tillskrev hans vittnesmål någon särskild betydelse i sin dom. I stället var det andra vittnen rätten lutade sig emot.

Inför tingsrätten berättade vittnet om hur han sett bråket börja mellan pojke 1 (se spalten intill) och 16-åringen som senare slogs ihjäl. Han såg också, berättade han, hur pojke 1 sprang ikapp och fällde 16-åringen.

Därefter påstod han sig ha sett samtliga de pojkar som senare åtalades i en klunga omkring den liggande. Däremot har han inte vittnat om att någon sparkade.

Tisdagens förhandlingar inleder det avslutande passet i Kungsholmsrättegången i hovrätten. De sista återstående vittnena ska höras. Därefter ska åklagaren och de fem advokaterna hålla sina pläderingar.

Därefter blir det upp till hovrätten att slå fast vad som hände under dödsmisshandeln av en 16-årig pojke på Kungsholms hamnplan i oktober förra året.

Dagens första vittne berättade å sin sida att han sett sparkar:

– Eller spark i alla fall, jag vet inte hur många. Jag minns en som sparkade. Jag har svårt att svara på vem som sparkade. Men det var på han som låg ner.

I tingsrätten sade samma vittne att han vet att det var minst två som sparkade, han tror att de var tre. Men de kan också ha varit fyra personer.

Nu har alltså minnesbilderna bleknat..

– Synd att du inte kommer ihåg bättre i dag, säger åklagaren Jens Nilsson.

Målsägandebiträdet Peter Althin går in:

– Kommer du ihåg att du några timmar efter händelsen berättade att fyra personer sparkade, kan du spela upp den filmen i dag?

– Jag ser tre personer nu, men man ska nog lita på det som jag sade den kvällen, några timmar efteråt.

Och i dag?

– Nu kan jag bara säga att minst en sparkar, men det kan ha varit tre eller fyra också.

Vittnet pressades ganska hårt om sina ändrade uppgifter. Försvarsadvokaten Björn Sandin :

Varför skiljer sig dina uppgifter om hur många de var, det är ju inte så vansinnigt lång tid som gått. Har du pratat med någon kompis om händelsen?

Vittnet:

– En gång men det var inte något som inte stämde överens i vad han och jag mindes.

Ett av de få kvinnliga vittnena har varit kompis med tre av de åtalade i några år.

Hon kan berätta om det första bråket uppe vid festlokalen där en av de åtalade skrek ”bög” till den som senare misshandlades. Han hällde ut innehållet i en flaska för att ha som försvar. Många försöker lugna ner dem men två minuter senare är det slagsmål.

Hon hörde också den femte åtalade hetsa mot offret: ”Kom igen då killar, såg ni inte vad han gjorde”.

Hon följer med när bråket förflyttar sig ut på gatan. På håll ser hon att någon ligger på gatan närmare Norr Mälarstrand och går ner med en kompis.

–- Alla bara skriker, ingen vet vad vi ska göra, men jag springer upp och hämtar vatten i två pappmuggar. Sedan såg jag att ambulansen var där.

– Polisen säger att de behöver ett vittne snabbt och jag hoppar in. På Fridhemsplan hittar vi A, B, och C (SvD:se:s anm: tre av de åtalade).

I ett förhör på natten lämnade flickan en lång detaljerad berättelse om att hon sett en spark mot ansiktet på offret. Hon kunde också säga vem det var som sparkade och vilka andra som jagade offret.

– Jag har ingen minnesbild av det i dag, men det måste varit så jag mindes det då.

Åklagaren: Kan du verkligen ha glömt det?

– Jag har inte velat tänka på det, jag har velat gå vidare.

Althin undrar också över att vittnet inte längre minns.

– Det jag sade samma natt var fräscha minnen, nu har jag försökt förtränga. Jag känner inte igen de uppgifterna nu. Och man ska bry sig om vad jag sade då.

Althin: Det är inte påhitt då?

– Nej absolut inte, det var som jag såg det från min synvinkel.

– Det är är inte så att du inte vill berätta något nu.

– Nej nej, jag skulle säga något om jag mindes det.

Av olika skäl har rättegången blivit mycket utdragen, den startade för sex veckor sedan.

Intresset från allmänheten för rättegången i tingsrättens säkerhetssal på Bergsgatan har varit stort under hela processen.

Fem 16-17-åringar är åtalade för att i olika grad ha varit inblandade i de tragiska händelserna en mörk höstnatt, då en 16-årig pojke misshandlades så svårt att han dagen efter avled på sjukhus. Fyra av dem fälldes i Stockholms tingsrätt, tre för grov misshandel och vållande till annans död, den fjärde för anstiftan till misshandel.

En nyckelfråga är hur många personer som deltog i misshandeln. Bara en av de åtalade erkänner, och bara en spark. Vittnesuppgifterna om hur många misshandlarna var går i sär.

Förmiddagen ägnades alltså åt förhör med tre vittnen. Två av dem har i tingsrätten berättat om det inledande bråket uppe vid festlokalen. Alla tre har sett olika detaljer från det avslutade bråket då offret fälldes och blev liggande på gatan i en klunga människor.

En av vittnena sade i tingsrätten att han såg hur de kringstående sparkade. De var två eller tre. Eller kanske fyra.