Första dagarna på jobbet för de fyra poliserna i Norrmalmpolisens hatbrottsjour blir hektiska. På måndagseftermiddagen kom larmet om överfallet på en kvinnlig anställd på RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Och hatbrottsjouren är nu inkopplad på fallet.

- Det här blir ett riktigt elddop, säger Kenneth Kronberg, gruppchef för jouren, till SvD.se.

Gruppens arbete har flera tydliga mål. Dels ska polisen bli bättre på att lösa anmälda hatbrott, dels ska man arbeta aktivt med förebyggande åtgärder.

Dessutom hoppas Kenneth Kronberg att allmänheten ska förstå hur allvarligt polisen ser på hatbrotten.

- Kan vi få folk att oftare anmäla misstänkta hatbrott har vi vunnit mycket, säger han till SvD.se.

Enligt polisen rymmer begreppet hatbrott en rad olika brott - från överfall liknande det mot RFSL i går till verbala attacker eller hot på internet.

- Vi måste visa att det aldrig är ok att kränka andra människor. Många tar alldeles för lätt på det här och bara slänger ur sig nedsättande ord. Men nu sätter vi ner foten, säger Kronberg.

Självkritiken inom polisen är dock stor. Tidigare har inte tillräckligt gjorts för att få ner antalet hatbrott, menar Kronberg, Problemet, säger han, ligger både inom poliskåren, hos åklagare och i domstolarna.

- Men nu har vi satt igång den här snöbollen som förhoppningsvis får konsekvenser för hela rättsväsendet, säger Kronberg och fortsätter:

- Kan vi ställa några extra frågor och därmed få reda på att det handlar om ett hatbrott är det självklart att vi ska göra det. Och att det i så fall ger strängare straff är ju något som tänder varje snuthjärna.

Hatbrottsjouren har fyra anställda poliser. Arbetet ska pågå till augusti nästa år.

- Det är ett försök, men förhoppningsvis rullar arbetet på av sig själv därefter, säger Kronberg.