I en alarmerande rapport visar FN:s miljöprogram Unep för första gången hur världsfisket hotas av flera allvarliga miljöfaktorer som samverkar.

För att förstå hur de viktigaste fiskevattnen påverkas måste man inse att över hälften av världsfångsten dras upp från bara cirka 7 procent av haven.

Det är alltså bara några få platser på jorden där de riktigt stora mängderna fisk finns, framför allt längs vis-sa kustområden där solen sätter fart på planktonproduktionen och där havsströmmar för in näringsrikt och kallt djupvatten mot land.

Forskarna konstaterar att föroreningarna från mänsklig verksamhet för närvarande ökar mest längs jordens kuster. Till år 2050 kommer över 80 procent av föroreningarna i haven från kusterna. Samtidigt har bottnarna förstörts i stor omfattning av trålning.

När olika faktorer som påverkar havsmiljön läggs på var- andra, visar det sig att effekterna blir värst i de viktigaste fiskeområdena.

– Trots att vi använder allt större båtar och ger oss längre ut och fiskar på djupare vatten så ökar inte fångsterna längre. Faktum är att de minskar, sade Christian Nelleman vid Unep/Grid-Arendal som varit vetenskapligt ansvarig för rapporten ”In dead water” (I dött hav).

Den presenterades via telefonkonferens på ett miljöministermöte i Monaco i går.

Den hårda pressen på fiskeområdena gör att problemet med främmande arter som sprider sig med lastfartygens ballastvatten har visat sig vara extra stort just här. De främmande arterna kan ta över ekosystemet om de inte har någon naturlig fiende.

I Nordsjön kvävs sjöfågelungar när de blir matade med en ovanligt benig fisk som nyligen har etablerat sig där.

Klimatförändringarna gör att havstemperaturen stiger. Plankton från varmare vatten har förflyttat sig 1 000 kilometer längre norrut under andra halvan av 1900-talet.

– 80 procent av världens korallrev kan ha försvunnit till år 2050. Korallerna klarar inte de varmare havstemperaturerna. Och haven blir surare när de absorberar kol från koldioxiden i atmosfären, sade Christian Nelleman.

Korallreven är viktiga för hundratals miljoner människor i den tropiska delen av världen som fångar fisk där.

I rapporten anges ingen uppskattning av hur snabbt förstöringen av världens fiskevatten kan gå.

– Haven är komplexa system. Det är svårt att veta hur snabbt förändringarna sker. Det kan uppstå sidoeffekter som vi inte har räknat med, till exemplet att plötsligt förstörs korallrev som är viktiga reproduktionsområden, säger professor Carl Folke, föreståndare vid Stockholm Resilience Center.

För att klara de påfrestningar som FN-rapporten nu pekar ut måste fiskeområdenas förmåga att återhämta sig – resiliensen – stärkas.

– Det gäller att få fram ekonomiska incitament som gör det omöjligt att fiska på arter som är nära att utrotas, säger Carl Folke.