14 av länets 26 kommuner i Stockholms län inför vårdnadsbidraget, men bara fyra den 1 juli, visar SvD:s rundringning. I flera kommuner införs istället bidraget i höst eller till årsskiftet. I Sollentuna blir det den 1 september.
– Det är av rent administrativa skäl, säger kommunstyrelsens ordförande Torbjörn Rosdahl (m).
Han säger att kommunen inför bidraget, trots att utformningen inte är ”optimal”. Vårdnadsbidraget betalas ut med 3000 kronor i månaden skattefritt för de som väljer att stanna hemma med sina barn på heltid.
Förutsättningen är att barnet inte samtidigt är inskrivet på förskolan. Storleken på bidraget kommer att påverka genomslaget, tror Torbjörn Rosdahl.
– Det här en viktig valfrihetsfråga, och jag hade helst sett ett bidrag på 7000–8000 kronor efter skatt. Men om man ska lära sig simma, måste man ner i vattnet, och vi kan väl säga att vi är i vattnet nu.
Flera borgerliga kommunalråd pekar på vårdnadsbidraget som en viktig rättvisereform.
– Det här ger lite mer rättvisa i familjepolitiken, där annars samhällsresurser tidigare gått till förskolan, säger Lennart Kalde-rén (m), kommunstyrelsens ordförande i Salem.
Kostnaderna för reformen är svåra att överblicka för kommunerna. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, går det idag inte att säga något om utfallet, som beror bland annat på hur många som säger upp sin förskoleplats, och hur många som är hemma med sina barn redan innan reformen införs.
En handfull borgerliga kommuner i länet har ännu inte satt ner foten i frågan. Kostnaderna spelar in. Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje är tveksam till om bidraget ska införas alls. Det handlar om prioriteringar.
– 12 procent av förskolebarnen är redan hemma i vår kommun, så det skulle öka våra kostnader rätt mycket. Samtidigt minskar våra skatteintäkter. Det finns de som tycker att vårdnadsbidraget är prio ett, men som kommunalråd måste jag se till hela kommunens ekonomi, säger han.
Kommunerna försöker på olika sätt beräkna hur reformen kan slå. Solna stad har räknat på fem olika scenarier. I Nykvarn, med 9000 invånare, har kommunen avsatt 1,5 miljoner kronor i budgeten 2009 vilket ska täcka kostnaden för 40 barn.
På marginalen kan vårdnadsbidraget lösa problem med kö till förskolan, resonerar flera kommunalråd. För kommuner med hög andel barn i förskolan, kan kommunen till och med tjäna på om förskoleplatser sägs upp, och föräldrarna väljer vårdnadsbidrag i stället.
– Vi tycker att det är värdefullt om föräldrar kan var hemma någon månad extra. Om fem procent säger upp sina barn från förskolan skapar det ju också utrymme åt dem som står i förskolekö, säger Ann Johansson (np), kommunalråd i Nykvarn.
Inställningen till vårdnadsbidraget skiljer sig även mellan partierna i alliansen. I Upplands-Bro förklarade kommunalrådet Yvonne Stein (fp) inför kommunfullmäktige i mitten av juni varför kommunen inte inför vårdnadsbidraget.
– Jag kan sammanfatta det med ett ord: kvinnofälla. Jag ser det inte som en valfrihetsfråga, eftersom det handlar om så lite pengar. Erfarenheter från Norge visar att många invandrarkvinnor stannat hemma med vårdnadsbidrag, och på så sätt inte kommit in i yrkeslivet och lärt sig språket, säger Yvonne Stein.
Frågan är djupt ideologiskt rotad. I kommuner med s-styre blir det, i regel, inget kommunalt vårdnadsbidrag.
– Vi väljer att satsa på förskolan. Det tycker vi är modern familjepolitik, säger Katarina Berggren (s), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka.
Undantaget är Södertälje där s, v och mp styr i minoritet. Här införs kommunalt vårdnadsbidrag den 1 oktober, som ett resultat av förhandlingar mellan blocken.
– Det finns en majoritet för reformen i fullmäktige, men vi är helt emot. Jag tror att det drabbar jämställdheten och integrationen, säger Anders Lago (s), kommunalråd i Södertälje.
