tockholm upplever en friskoleboom. När politikerna i utbildningsnämnden samlas till terminens första möte i nästa vecka ska de ta ställning till 79 ansökningar om att starta fristående grund- och gymnasieskolor i Stockholms stad.

36 av ansökningarna handlar om nya grundskolor och särskolor, som sammanlagt kan ta emot 12 000 elever. Om alla skolorna kommer igång innebär det en fördubbling av antalet grundskoleelever i fri-skolor i Stockholm nästa läsår.
I grundskolan går i dag omkring 15 procent av Stockholms elever i friskolor. Hösten 2008 kan den andelen vara uppe i 30 procent, enligt en ny skrivelse från utbildningsförvaltningen.

Utvecklingen innebär att fler kommunala grundskolor hotas av nedläggning, slår tjänstemännen fast. Redan förra året lades Österholmsskolan i Skärholmen och Bergholmsskolan i Bagarmossen ner. Inför årets skolstart har Västbodaskolan i Farsta avvecklats, ett beslut som orsakat stora protester.
Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) är positiv till att fler friskolor vill starta, bara det är bra skolor. Hon betonar att det ingår i stadens planering att antalet friskolor ökar varje år.

– Det finns en vana i Stockholms stads skolor att hantera att elever väljer att gå i andra skolor.
Däremot är Lotta Edholm
tveksam till förslaget att knoppa av fem kommunala skolor
i Älvsjö.
En rektor har ansökt om att driva Ekängens skola, Långbrodalsskolan, Kämpetorpsskolan, Johan Skytteskolan och Herrängens skola som friskolor. Om den idén blir verklighet finns det inte längre några kommunala skolor
i södra Älvsjö.

Stadens tjänstemän och styrande politiker vill nu att Skolverket undersöker om detta i lagens
mening ”inskränker andra elevers frihet att gå i en kommunal skola nära hemmet”.
– Vi anser att Skolverket bör granska hur man ser på detta med att det också ska finnas kommunala skolor i ett område, att man ska ha reell valfrihet som elev och förälder, säger Lotta Edholm.
Även på gymnasienivå planeras många nya friskolor. I Stockholms stad finns 43 ansökningar inför nästa läsår.
Tre av dem gäller kommunala skolor som vill privatiseras:
Bernadottegymnasiet, S:t Eriks gymnasium och den del av
Värmdö gymnasium som ligger vid Gullmarsplan.

Om alla nya de här skolorna blir verklighet innebär det 10 000 nya gymnasieplatser bara i Stockholms stad. I kommunerna runt Stockholm vill 39 friskolor ta emot ytterligare 7 000 nya elever.
De flesta av ansökningarna gäller samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och estetiska program – men det finns redan för många plaster på de programmen, enligt tjänstemännens skrivelse.
Dessutom kommer antalet ungdomar i gymnasieåldern att minska kraftigt om några år.
I Stockholms stad väntas minskningen bli omkring en tiondel och i hela länet en femtedel.

Oppositionsborgarrådet Roger Mogert (s) är oroad över att kommunen har svårt att säga nej till etableringar av friskolor.
– Lagstiftningen är inte anpassad till stora kommuner. Det
totala antalet nya friskolor riskerar att leda till en kaosartad situation i Stockholm, säger han.
Roger Mogert misstänker också att flera av dem som vill starta nya skolor i Stockholm är oseriösa:
– När jag tittar igenom ansökningarna får jag känslan av att en del är av karaktären lycksökare.

Den 15 september ska Stockholms stad ha lämnat in synpunkter till Skolverket om ansökningarna om att starta nya skolor. Sedan avgör verket om skolorna håller tillräckligt hög kvalitet och bestämmer om de får starta eller inte.
Även i landet ökar intresset för att starta nya friskolor. 563 ansökningar kom in till Skolverket i år, nästan 200 fler än förra året.