Skolorna i Stockholm stad får årligen en skolpeng som är lika hög för alla elever. Dessutom finns ett socioekonomiskt anslag, som följer elever som behöver extra stöd.

Under den senaste mandatperioden har skolschablonen höjts med över tio procent. Syftet är att klara bland annat löne- och prisökningar. Men det socioekonomiska stödet har stått still.

–Det man ser är hårdhänta riktade besparingar på de barn som har de största behoven, säger Roger Mogert, (S), oppositionsborgarråd.

På Hjulsta skolor i nordvästra Stockholm har 99 procent av eleverna invandrarbakgrund. Så gott som alla elever läser svenska som andra språk och många behöver hjälp med läxläsning efter skoltid.

–Vi är helt beroende av det socioekonomiska stödet. Vi har ett annorlunda uppdrag än andra skolor, säger rektorn Elisabeth Sörhuus.

Till Hjulsta skolor kommer ofta elever som är nyanlända till Sverige och får därmed börja i‑förberedelseklasser. Många är från krigshärjade länder som Irak, Somalia och Afghanistan. En del barn har aldrig gått i skolan och kan varken läsa eller skriva.

–De har väntat år efter år för att få gå i skolan. Det är rörande att se hur ivriga de är att få lära sig, säger Elisabeth Sörhuus.

Varje kväll är skolan öppen till klockan nio, bland annat för att hjälpa eleverna med läxläsning.

–Det finns ingen möjlighet för en del föräldrar att hjälpa till och många bor trångt, säger Elisabeth Sörhuus.

År 2008 fick Hjulsta skolor drygt 32 miljoner kronor i socioekonomiskt tillägg, i år får de knappt 30 miljoner kronor, samtidigt som antalet elever ökat med 14 procent.

–Det finns ingen rättvisa i tänkandet. Vi har inte längre råd med fritidsledare och elevassistenter, personal som är viktigt för tryggheten och känslan för skolan, säger Elisabeth Sörhuus.

Hon betonar att alla skolor är i‑behov av mer resurser, men att man inte kan jämföra Hjulsta skolors verksamhet med skolor där majoriteten av eleverna har svensk bakgrund.

–Om alla ska ha lika mycket då‑måste några få lite mer. Man måste ta hänsyn till omständigheterna. Vi tycker att stödet skulle öka i samma omfattning som skolpengen, säger Elisabet Sörhuus.

Men Lotta Edholm (FP), skolborgarråd, försvarar frysningen av det socioekonomiska anslaget. Enligt Edholm skrevs anslaget upp alltför mycket under förra mandatperioden, i förhållande till de totala resurserna.

–Det ledde till våldsamma besparingar på andra skolor, särskilt i Bromma. Vi har en väldigt stark socioekonomisk fördelning och det ska vi också ha. Men nu valde vi att lägga det lika över alla‑skolor istället, säger Lotta Edholm.

Enligt Edholm har alliansen höjt anslagen till stadens samtliga skolor rejält, och skolpengen har höjts med omkring 15 procent.

Roger Mogert invänder mot beskrivningen:

–Man har samtidigt lagt generella besparingar och nallat från det socioekonomiska stödet med över 75 miljoner kronor. Det är provocerande, säger han.