Joakim Svendsen är taxiförare och utbildad i första hjälpen.
Foto: Yvonne Åsell
–Kan vi bara rädda ett enda liv är projektet i hamn, säger Jeanette Lindström, från Taxi Stockholm som leder utbildningsprojektet där 150 förare fått lära sig hjärt-lungräddning och hur en hjärtstartare, en så kallad defibrillator, fungerar.
Projektet som sker i samverkan med Södersjukhuset och SOS Alarm hade premiär på fredagen.
Tiden är avgörande för chansen att rädda liv vid hjärtstopp. För varje minut som går minskar överlevnadschanserna med tio procent. I första hand är det ambulansen som ska rycka ut vid den här typen av larm. Men när fler involveras i det akuta räddningsarbetet ökar oddsen för att dessa patienter ska hinna få hjälp i tid.
Tack vare ett enkelt sms i mobiltelefonen kan alla taxichaufförer som har dessa specialutrustade bilar få veta att en person i deras närhet drabbats av hjärtstopp. De dirigeras sedan till platsen genom en röststyrd GPS.
Även Securitasvakter i Stockholms innerstad ingår i denna speciella larmstyrka. De bär inte själva på några defibrillatorer utan får förlita sig på centralt utplacerade apparater som de kan ta med sig vid en eventuell utryckning.
Väl på plats kan de, i väntan på ambulans, inleda det livräddande arbetet med hjälp av hjärt-lungräddning och hjärtstartare.
–Det är en jättechans att få vara med och rädda liv, säger Joakim Svendsen, taxichaufför sedan 20 år tillbaka som ingår i denna räddningsstyrka.
Eftersom han har en bakgrund som sjukvårdsbiträde var det naturligt för honom att nappa på erbjudandet om att ha en defibrillator i bilen. Han har också varit med och lett kurser för arbetskamrater som velat ingå i projektet.
–Intresset för att gå den här kursen har varit väldigt stort, berättar han när vi ses ute vid Haga Norra där han ska gå på sitt pass på fredagseftermiddagen.
Än så länge har han aldrig varit med om att en kund eller någon i hans närhet drabbats av hjärtbesvär men är nu väl förberedd om det händer.
En av Initiativtagarna till projektet är Mårten Rosenqvist, professor och överläkare på kardiologen på Södersjukhuset . Till en början omfattade projektet bara Räddningstjänstens bilar. När det inleddes 2002 var överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhuset cirka 2 procent. Sedan brandförsvaret och senare också Citypolisens bilar försetts med defibrillatorer och börjat rycka ut vid larm har överlevnaden ökat till 8,5 procent.
–Citypolisen kommer ofta före både brandkår och ambulans, säger Mårten Rosenqvist.
Nu är förhoppningen att överlevnadssiffran ska stiga ytterligare. En pilotstudie från förra året visar att tiden från larm till insats kan halveras om också taxichaufförer och Securitasvakter ingår i räddningsstyrkan.
Om projektet faller väl ut är tanken att systemet ska kunna spridas till andra delar av landet. Mårten Rosenqvist vill också utvidga kretsen av dem som kan rycka in och ge första hjälpen vid hjärtstopp. Det handlar främst om hjärt-lungräddning. Ett alternativ tycker han vore att införa hjärt-lungräddning på skolschemat.
Han tycker också att allmänheten i högre utsträckning borde kunna rycka in när sådana här fall inträffar. Men i så fall måste larmsystemen byggas ut så att personer med dessa kunskaper kan nås via sina mobiltelefoner.
Joakim Svendsen tycker det känns tryggt att ha sin lilla defibrillatorväska i bagageluckan om larmet skulle gå. Väskan är inte större än en necessär men hjärtstartaren har potential att rädda liv om den används i tid och på rätt sätt.
När han med ett enkelt handgrepp lyfter av locket och trycker på on-knappen hörs klara och tydliga instruktioner om när och hur apparaten ska användas.
–Visst är det ett stort ansvar men hellre det än att inte kunna göra något alls, säger Joakim Svendsen.







