Foto: SvD (ARKIV)
I början av veckan besökte utbildningsförvaltningen i Stockholm den stora mässan för säkerhetsteknik i Älvsjö. Syftet var att lära sig mer om övervakningssystem, berättar Claes Hermansson, upphandlingssamordnare.
– Efterfrågan i stadens skolor börjar bli så stor att vi planerar för en gemensam upphandling av övervakningskameror, säger han.
I ett Trygghetsprogram som Stockholms skolpolitiker fattade beslut om i december beskrivs övervakningskameror som ett bra komplement för att göra skolorna säkrare. Förvaltningen har planerat för en utökad kameraövervakning i stadens skolor sedan tidigt i våras – men nu läggs planerna på is efter Datainspektionens besked i torsdags om att kameraövervakning av elever under skoltid är kränkande och bryter mot lagen.
Sedan Tensta gymnasium installerade sina sista 30 kameror, av totalt 60, i slutet av förra året har det inte skett en enda datastöld på skolan. Intrång och skadegörelse har fortsatt – men med den skillnaden att elever som slänger stinkbomber eller klottrar fastnar på bild och åker fast.
– Jag är övertygad om att vi skulle ha betydligt mer skadegörelse utan kamerorna. Vi har 30-40 kameror i allmänna utrymmen, alternativet skulle vara 10-15 fler kamratstödjare som gick omkring och höll ordning, men det finns inga skolor som har resurser till det, säger Per-Olov Billvik, administrativ chef på Tensta Gymnasium.
Nu när Stockholm överklagar övervakningsförbud måste skolorna kunna redovisa om de försökt vidta andra mindre integritetskränkande åtgärder och om kameraövervakningen verkligen har effekt. Någon sådan utredning har hittills inte gjorts.
– Vi har full förståelse för att elever, föräldrar och lärare vill ha en trygg skola. Men vill man ha en trygg skola genom övervakning? Eller genom andra åtgärder, säger Patrik Sundström, jurist på Datainspektionen.
Eftersom beslutet är överklagat kan kamerorna vara igång som vanligt i väntan på ett nytt beslut.




”Kamerorna gör att man känner sig trygg”



