–Det är ungefär som en skönhetstävling. Vi vill uppfattas som världens mest tillgängliga, men det finns inget världsmått, är borgarrådet Ulla Hamiltons (m) kommentar till bristen på konkreta mål.

I takt med att övergångsställen byggs om och trappor kontrastmålas för synskadade har det blivit allt lättare för funktionshindrade att ta sig fram i gatumiljön. Men vid entrén till lokaler runt om i staden blir det ofta stopp, eftersom utemiljön varit stadens fokus.

–Det är ju jättekul för mig att rulla runt, men man vill ju också komma in någonstans, säger Nils Duwähl, ordförande i DHR Stockholm och ledamot i kommunstyrelsens handikappråd.

–Problemet är att man inte tittat på helheten utan bara satsat på den yttre miljön.

När stadens tillgänglighetsprojekt går in i slutspurten konstaterar tjänstemännen att möjligheten att komma in i byggnader hör till de största problemen för att funktionshindrade ska kunna röra sig på egen hand.

–Det byggs fortfarande otillgängligt i Stockholm, framför allt i samband med ombyggnationer. Här borde stadsbyggnadskontoret reagera och ställa krav, men jag skulle säga att det är ovanligt slappt i Stockholm, säger Lennart Claesson, arkitekt vid trafikkontorets tillgänglighetsprojekt i Stockholms stad.

Han pekar bland annat på att trappstegen utanför stadens affärslokaler ofta finns kvar, trots lagstöd för att en lokal ska anpassas till funktionshindrade när den byggs om eller ändrar användning.

Det är stadsbyggnadskontorets uppgift att övervaka gällande byggregler efterlevs. Men det finns små möjligheter till kontroll på plats, säger Lars Nygård, chef för bygglovsavdelningen.

–Om någon anmäler problem med tillgängligheten, då ingriper vi. Men vi jagar inte ärenden. Det har vi inte resurser till, säger Lars Nygård.

Några extraresurser kommer det inte att bli.

–Att utföra kontroller ingår i Stadsbyggnadskontorets uppdrag. Om de inte klarar det får de göra omprioriteringar, säger Ulla Hamilton.

Tjänstemännen pekar också på att tillgängligheten bara är en av många parametrar som stadsbyggnadskontoret ska ta hänsyn till. För en liten affärsverksamhet med liten omsättning kan det bedömas som för dyrt att kräva att ett trappsteg måste byggas om.

En avvägning är också om det är huset som ska ändras eller gatan.

–Till exempel på Kungsholmen har ju alla affärer ett trappsteg, och då kan det vara en bättre lösning att höja gångbanorna, säger Jan Szabela, ansvarig för tillgänglighetsfrågor på Stadsbyggnadskontoret.

Enligt stadens handikappolitiska mål ska så kallade enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser vara eliminerade år 2010, för att underlätta för funktionshindrade. Det är i linje med det nationella mål som satts upp av regeringen.

Stadens egen inventering av publika lokaler visar att det finns en del kvar – bara två av drygt 600 inventerade restauranger klarar tillgänglighetskraven enligt gällande byggregler.

–Ofta faller det på toaletten. En handikapptoalett måste vara 2,20 gånger 2,20 i storlek, och många restauranger klarar inte att bygga om så stort, säger Ann-Marie Stenman, handläggare på Stadsbyggnadskontoret.

Landets kommuner har valt olika vägar. I Västerås stad har exempelvis en person anställts för att följa upp inventeringen av fastigheter och ha kontakter med fastighetsägare för att förbättra tillgängligheten.

Ulla Hamilton säger att Stockholms stad varit tvungen att prioritera i sitt arbete för ökad tillgänglighet, och då har den yttre miljön fått gå först.

Under 2009 ska kriterier för tillgänglighetsarbetet tas fram, efter att frågan tagits upp i kommunstyrelsen.

–Det är jätteviktigt så att vi får koll på vad som gjorts och kan värdera om vi nått målet, säger Carin Jämtin (s), oppositionsborgarråd.