Det har gått över tre månader sedan mordet på den unge mannen som kallades Husbys egen Romario, efter den brasilianske fotbollsspelaren. När mordet på 23-åringen blev känt den 18 oktober fick personalen på ungdomshuset Reactor ta emot chockade ungdomar som strömmade dit för att sörja tillsammans.

– Han var väldigt omtyckt här. Den typen av kille som spred glädje omkring sig, säger 34-åriga Harnet Ogbazghi, från Reactor.

I dag åtalas tre unga män för mordet som skedde vid E4:ans infart till Kista. En 18-åring kommer att åtalas för mord och mordförsök. En 16-åring och en 19-åring kommer att åtalas för medhjälp till mord och mordförsök eller grov misshandel. 16-åringen har sagt att han högg med kniven i självförsvar, men 19-åringen nekar. De två äldre av de misstänkta har tidigare dömts förr bland annat misshandel.

Direkt efter mordet talade polisen om händelsen som en uppgörelse mellan kriminella. En misstänkt ”gänguppgörelse” sade presstalesmannen till SvD och andra medier. För dem som kände 23-åringen var det som ett slag i ansiktet.

Den debatt som nästan alltid följer på uppmärksammade brottsfall innehåller ofta om kritik mot omfattande medierapportering. Mot alltför närgångna skildringar av de anhörigas sorg; ofta med fokus på kvällstidningarnas arbetsmetoder.

Men när en vecka gått efter mordet på Romario ställde många i Husby och Kista tvärtom frågan: Var är ni allesammans?

Var är det engagemang mot våld som svepte fram över Sverige när en annan ung stockholmare, 16-årige Riccardo, slogs till döds ett år tidigare? Var är Facebook-grupperna? Och var är journalisterna som berättar den mördades historia?

Sorgen och de första minnestunderna på Reactor ledde till planer på en stor manifestation mot gatuvåld. Ace Billefält, föreståndare på Reactor, berättade att många unga bar på en gnagande misstanke:

– De frågar sig om någon kommer att bry sig. Eller om det faktiskt är så att här ute kan de dö som Romario utan att samhället engagerar sig eller ens märker det.

18-årige Başar Gereççi jobbar kvällar på Reactor, vid sidan om studier i statskunskap. Han kunde på nära håll se hur många ungdomars känslor av att inte riktigt räknas i samhället kom upp under dagarna efter mordet.

– Många känner att de går i sämre skolor och att framtiden blir hopplös. Det finns en stark en känsla av att vara mindre värd, säger han.

Ekots reporter Iván Garcia var förutom SvD den enda journalisten som efter mordet som sökte upp den mördade 23-åringens vänner i Husby. Han säger att den fanns en ”pinsam” skillnad i hur mordet på Romario behandlades jämfört med den uppmärksammade dödsmisshandeln på Kungsholmen.

– När det kommer en polisnyhet från förorten antar man att det är en uppgörelse mellan kriminella, det blev så tydligt. Därför gör man ofta ingen egen koll utan låter det vara, säger Iván Garcia.

– Det är en naturlig reaktion och just därför är den så pinsam. Den blottar vilken tankevärld vi lever i.

´