Idag får utbildningsnämnden en analys från tjänstemännen av det nya systemets effekter. Men slutsatserna är mycket vaga: tjänstemännen själva kan inte säga hur enskilda skolor påverkas när ansvaret för grundskolorna 1 juli går över från stadsdelarna till utbildningsförvaltningen. Förändringen har orsakat mycket oro bland stadens rektorer.
–Jag har sagt upp mig, jag har fått nog av sparande, säger Siw Wallin, rektor i Fruängens skola. Skolans extra anslag för barn med socioekonomiska behov minskar i ett slag med 2,5 miljoner kronor.
Sammantaget får Stockholm grundskolor mer pengar: 75,6 miljoner jämfört med hösten 2006. Det är en ökning med 3,4 procent. Men samtidigt måste varje skola stå för kostnader som tidigare betalades av stadsdelen. Dit hör rektorslöner, uppvärmning och andra driftskostnader.
Grundskolorna i Bromma får elva-tolv miljoner mindre att klara sig på första halvåret, konstaterar Marion Hauge Lindberg, hittills skolchef i stadsdelen.
–Skolpengen blir totalt sju miljoner kronor mer för hösten. Men den socioekonomiska tilldelningen minskar med 5,6 miljoner, och skolorna får ta nya kostnader på 13 miljoner. Ett par skolor får också färre elever, så för dem blir det ännu tuffare.
Hon har informerat utbildningsförvaltningen och skolpolitikerna om sina beräkningar:
–Det här måste hanteras på något rimligt sätt, men jag har inte fått något svar.
Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) har tidigare hävdat att skolans pengar hamnade i andra verksamheter när stadsdelarna fördelade pengarna. Med det nya systemet ska så mycket pengar som möjligt gå direkt till skolan utan mellanhänder, som hon förklarat det. Men det visar sig att en del stadsdelarna istället gett extrapengar till skolorna. De försvinner nu.
Maria Ernblad, projektledare på utbildningsförvaltningen, förstår oron. Men hon tror att det till viss del beror på att systemet är nytt och att kostnader som tidigare betalades av stadsdelarna nu blir synliga för rektorerna.
