Många gymnasieskolor har mängder av lediga platser efter att årets första omgång av gymnasieansökningar gåtts igenom. Minskande elevkullar och ökad konkurrens mellan skolor kommer att ge många gymnasierektorer huvudbry de närmaste åren.
–Det är risk för att skolor måste läggas ned, både kommunala och fristående, säger Anders Müller, handläggare på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
Utbildningsförvaltningen räknar med att antalet gymnasie-elever i Stockholms kommunala skolor kommer att minska från 15000 elever idag till under 13000 elever år 2013.
Friskolorna i kommunen spås däremot få fler elever totalt, men konkurrensen ökar ändå när fler skolor startar. Ett tiotal nya beräknas starta det närmaste året.
I Stockholms stad arbetar man med att organisera om gymnasieskolan. Hässelby gymnasium stänger till sommaren och eleverna flyttas till andra skolor i Stockholm. Och Höglandsskolan i Bromma kommer inte att ta in några nya elever i höst, redan efter preliminäransökningen står det klart att allt för få elever vill börja på skolan –bara tolv personer.
– Det är flera skolor som är i riskzonen, men inte så akut som
Höglandsskolan. Det pågår en intern diskussion om att flytta verksamheter, säger Marie-Louise Hammer Åberg, gymnasiechef i Stockholms stad.
Enligt Roger Mogert (S), vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad, har mer långtgående planer diskuterats.
– Majoriteten i staden har redan pratat om att lägga ner ytterligare en skola, säger han.
Men Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP) förnekar att det för tillfället finns planer på att lägga ner ytterligare skolor.
–Det pågår en diskussion om hur vi ska effektivisera gym- nasieutbudet i Stockholm. Men de kommunala skolorna måste ha en viss överkapacitet, vi måste alltid vara beredda att ta emot elever från fristående skolor, säger hon.
Varken Lotta Edholm eller Roger Mogert tror att de kommunala skolorna kommer att bli hårdast ansatta. Mindre friskolor kan få det minst lika svårt med ekonomin, och de små huvudmännen saknar den ekonomiska stabilitet som kommunen har, menar Roger Mogert.
Samtliga rektorer som SvD har pratat med säger att de har anledning att vara oroliga, men ingen tror att just deras skola kommer att läggas ner eller gå i konkurs.
–Det är klart man är orolig. Man är naiv om man inte tar allvarligt på situationen, säger Anders Lundevi, rektor på kommunala Brännkyrka gymnasium.
Hans skola är en av de som har störst andel tomma platser. De förstahandssökande fyller bara en tredjedel. Men Anders Lundevi tror att det kommer att se bättre ut efter den andra omgången. Många elever brukar välja Brännkyrka i andra hand, säger han.
Även på fristående Framtidsgymnasiet står många platser tomma. Rektor Annika Hanberger säger att man kommer att få slå ihop klasser under vissa perioder när de läser samma ämnen.
– Jag räknar med att vi kan leva genom den här svackan på det sättet, säger hon.
Minskande elevkullar kräver flexibilitet från skolorna. Annars riskerar lokaler att underutnyttjas och det kan bli svårt att få ihop attraktiva heltidstjänster för lärare.
Ambassadörsakademin som driver två skolor i Stockholm har satsat på att skapa en anpassningsbar organisation från start. Skolan har korta hyreskontrakt och kan anpassa storleken på sina lokaler och en stor del av lärarna är konsulter, inhyrda som kursansvariga under kortare tidsperioder.
–Vi har en väldigt dynamisk organisation som från början är designad för att antalet elever varierar. De skolor som inte kan anpassa sig efter minskat elev- antal måste hitta andra sätt att spara pengar på, men vi vill undvika det, säger skolans rektor John Sjöberg.
I år har Ambassadörsakademins två skolor bara sju sökande till sammanlagt 45 platser. John Sjöberg medger att det finns en undre gräns även för hans skolor, men tror inte att de kommer att få problem i år.
