Frukostar, luncher, mellanmål, middagar och kvällsmål serveras dagligen i stadens olika verksamheter som hemtjänst, äldreboenden, handikappomsorg, förskolor och skolor. Förra året inleddes Kostprojektet i Stockholm stad, som bland annat fått till uppgift att informera och utbilda om livsmedelsfrågor i staden. Läsningen av projektets första årsrapport ökar inte aptiten.
Där berättas om varm mat som stått framme i fyra timmar, om långa mattransporter, om portioner som läggs upp på tallrikar och körs iväg oövertäckta på rullvagnar till en närliggande dagcentral.
Rapporten konstaterar att det saknas en övergripande plan för kostfrågor i Stockholms stad. Konsekvensen, enligt rapportförfattarna, är bland annat att hygien och näring är mindre viktiga aspekter än pris, utseende och variation när stadsdelarna upphandlar sina matavtal.
– Det är inte så konstigt att det ser ut så här, eftersom vi saknat en övergripande funktion i Stockholm, säger Birgitta Persson, ansvarig för Kostenheten.
I stället har stadsdelarna
i många fall tagit hjälp av konsulter, vilket inte alltid varit lyckat. Ibland har de haft så dålig kunskap att de formulerat felaktiga krav.
Sedan årsskiftet har kraven skärpts på egenkontrollen, men ansvarsfrågan är i många fall oklar. Birgitta Persson vågar påstå att det i många fall saknas system egenkontroll.
– Varje brist i egenkontrollen är en säkerhetsbrist, säger hon.
Rapporten bygger på den bild som hon och hennes kolleger fått genom besök i verksamheterna och vid Kostprojektets utbildningar. Deltagarna, de som jobbar med kostfrågor i staden, har vittnat om en mängd brister, men det finns också positiva exempel.
Kostprojektet är tänkt att avslutas vid årsskiftet. Men sedan konsumentnämnden tagit del av beskrivningarna vill nämndens ordförande Christopher Ödmann (mp) att kostrådgivarna ska få fortsätta sin verksamhet. Dessutom tycker han att det behövs tas politiska beslut, bland annat att korta transporterna.
– Vi måste få till ett annat tänk. Vi kan inte hålla på att frakta mat så långt om vi vill ha kvalitet.
Folkpartiets ledamot Caroline Silverudd Lundbom är också
positiv till det arbete som
Kostenheten gjort, men hon tycker det är för tidigt att säga om verksamheten ska fortsätta. Hon är inte säker på att frågorna ska hanteras centralt.
Skolmat står framme i timmar
Pris och utseende är viktigare än att maten är nyttig och fri från bakterier. Stockholms stad är dålig på att ställa krav på dem som levererar maten till stadens äldreboenden, skolor och förskolor, enligt en rapport från Kostenheten. En kostpolicy ska nu tas fram.
Fakta
Vid besök hos en hemtjänstgrupp stod matlådor med biff, potatis och bearnaisesås framme på bänken i lokalen en varm sommardag. De hade levererats dit varma klockan elva på förmiddagen. Vid tretiden på eftermiddagen hade de fortfarande inte kommit ut till pensionärerna.
Två vårdtagare med PEG-sond, dvs. en slang direkt till magen, får ingen sondmat. Personalen ger i stället tre näringsdrycker i sonden per dag.
Ett skolkök ringer och frågar om pannkakor, som varit frysta och stått framme på en bänk i köket i över ett dygn, ska kastas eller om det går att servera dem.
Någon verksamhetschef vill köpa restmat till sina pensionärer för en billig penning, vilket innebär både en kvalitetsförsämring och
hygienrisk.
Sofia Nilsson







