I torsdags dömde Sveriges kommuner och landsting, SKL, ut upphandlingen av stockholmarnas sjukhusmat: den stred mot kommunallagen, var odemokratisk och styrd av informella krafter.

Ett exempel är att den person som undertecknade avtalet värt upp till 1,6 miljarder kronor - Sveriges hittills största inköp av sjukhusmat - inte hade mandat att göra detta.

På fredagen blev upphandlingen anmäld till Konkurrensverket.

– Det är anmärkningsvärda omständigheter och vi kommer garanterat att granska det här ärendet. Sedan får vårt inledande arbete visa om det finns skäl att gå vidare med en fördjupad granskning, säger Dan Sjöblom som är generaldirektör på Konkurrensverket.

I torsdags kunde SvD avslöja att upphandlingen av sjukhusmat i praktiken var skräddarsydd för cateringföretaget Sodexo. De mycket stränga kraven på erfarenhet, de menyer som efterfrågades och den stora volymen på avtalet uteslöt en efter en av konkurrenterna.

Bara ett annat företag, Svenska försvarsrestauranger uppbackat av Fazer Amica, lämnade in ett anbud men underkändes eftersom man inte ansågs ha finansiell och teknisk kompetens.

I SKL:s kritiska rapport ifrågasätts även konkurrensen i upphandlingen. Utredarna skriver att avtalet inte borde ha undertecknats i en situation där det bara återstod ett enda anbud. Istället borde man ha blåst av upphandlingen och låtit den gå tillbaka till de förtroendevalda.

– Vårt mycket tydliga budskap är att upphandlingsenheterna har ansvar för att utforma upphandlingar så att det blir en god affär för skattebetalarna. En fungerande konkurrens tror vi är bra för båda sidor, även för näringslivet. Ju färre svar som kommer in, desto större anledning finns det att misstänka att konkurrensen inte varit tillfredsställande, säger Dan Sjöblom.

Konkurrensverket har i flera rapporter pekat på riskerna med att upphandlingar blir så stora att bara de allra största företagen kan leverera. Det innebär inte bara att skattebetalarna får mindre valuta för sina pengar utan även att skattemedel bidrar till att skapa och främja monopol.

De svenska reglerna utgår ifrån EU-direktiv och det är exempelvis förbjudet att rikta ett förfrågningsunderlag till ett visst företag.

När det gäller sanktioner har Konkurrensverket ingen rätt att själv agera åklagare, konkurrenter som anser sig felbehandlade kan däremot överklaga och även begära skadestånd.

Därmed kvarstår frågan om rättslig ansvar för den olagliga miljardupphandlingen: Vad händer när landstinget bryter mot lagen?

– Den frågan är enkel: det händer ingenting. Det finns inga sanktionsmöjligheter mot kommuner eller landsting förutom på några specialområden, säger Ulrik von Essen, docent i juridik vid Stockholms universitet med inriktning på förvaltningsrätt.

Lagen är skriven så att den antar att landsting inte ska begå brott. Och gör de ändå det så är det inte polisen som kan utkräva ansvar.

– Oftast destilleras det ner till att det blir ett politiskt ansvar. Väljarna, alltså. Men minnet är ofta kort och styrs mer av annat än att någon gjort fel, säger Ulrik von Essen.

I fredagens SvD sade landstingsrådet Maria Wallhager, FP, att tjänstemännen handlat fel och att hennes del av ansvaret var att hon inte tillräckligt mycket ”varit på hugget” på tjänstemännen.

Landstingsdirektör Mona Boström håller inte med om den bilden:

– Jag tycker att vi har ett stort ansvar på tjänstemannasidan. Men inte att man kan lägga hela ansvaret på oss och det tycker jag inte att granskningen från SKL säger heller.