När EU-kommissionen för första gången delar ut utmärkelsen som årets miljöhuvudstad, tog Stockholm hem priset. I motiveringen betonas att miljöhänsyn har integrerats i stadsplaneringen under lång tid, och att ambitionerna är fortsatt höga.

Eftersom Stockholm är första staden som utses till miljöhuvudstad har det tagit tid att förstå vad kommissionen förväntar sig, berättar Linda Persson som är projektledare för miljöhuvudstadsåret vid stadsledningskontoret.

–Vi såg det till slut som ett kommunikationsuppdrag. Vi tar mer höjd i våra studiebesök och bjuder in professionella besökare. Det finns ett otroligt sug efter att se urbana miljölösningar.

Fokus ligger alltså på att Stockholm visas upp för tjänstemän från andra huvudstäder och Hammarby Sjöstad har i flera år varit kommunens paradexempel på hur miljöaspekterna finns med i byggandet av en hel stadsdel. Förra året kom 15000 besökare dit, redan innan miljö- huvudstadsåret hade börjat.

En mulen och mild aprileftermiddag är SvD med när Martin Skillbäck från Stockholms exploateringskontor tar emot utrikesministern från kanadensiska Québecs lokala regering, Pierre Arcand, och hans följe. I Glashus ett, som är sjöstadens informationscentrum, visar Martin Skillbäck hur Hammarby sjöstad växte fram, men miljön är inget huvudnummer i hans presentation.

–Många av besökarna undrar helt andra saker, som vad det kostar att bygga en helt ny stadsdel och hur finansieringen har sett ut, säger Martin Skillbäck.

Québecarna har varit i Sverige för att inviga ett handelskontor vid kanadensiska ambassaden i Stockholm. Men de ville gärna besöka Hammarby sjöstad för de har några liknande stadsprojekt med miljöprofil i Québec.

Fast frågan är hur visionär Hammarby sjöstad är för de tjänstemän som ska planera 2000-talets stadsdelar. Inriktningen för stadsdelen klubbades 1995, då miljöarbete handlade mycket om kretslopp, sopsortering och kemikalier i avloppsvattnet. Då var uppfattningen att de boende inte ville engagera sig i miljölösningar. Det skulle tekniska system fixa.

En utvärdering av Hammarby sjöstads miljöprofil visar att den som bor där inte är mer miljövänlig än andra stockholmare.

–Invånaren i Hammarby sjöstad använder ungefär lika mycket energi och sorterar till återvinning ungefär lika illa som på andra håll i staden, säger Sofie Pandis Iverot, doktorand vid KTH som gjort utvärderingen.

Soppåsen därifrån körs till samma sopförbränning i Hög- dalen som från andra stadsdelar, där den blir fjärrvärme. En sjöstadsbo som hellre vill lämna sitt matavfall till utvinning av biogas har inte den valmöjligheten.

–Den infrastruktur vi har – det fina vattenreningsverk som Henriksdalsverket är – fanns redan innan Hammarby sjöstad byggdes. Värme från avloppsvattnet återvinns i Hammarbyverket, även den tekniken fanns tidigare. Hammarbymodellen har blivit Stockholmsmodellen, förklarar Sofie Pandis Iverot.

Hon menar att en lärdom för kommande byggprojekt i Stockholm är att inte låsa miljöbesluten från start när byggandet av en ny stadsdel kan pågå i tjugo år.

Förutom Hammarby sjöstad presenterar Stockholms stad ett tiotal olika besöksprogram för att inspirera andra, och ordnar konferenser och seminarier.

–Vi har fått äran att visa våra erfarenheter, så att Europas städer kan gå snabbare åt det här hållet. Syftet med utnämningen är att utse en stad som föregångare för andra städer, säger projektledaren Linda Persson.

Men för stockholmaren är en miljökalender i brevlådan den mest konkreta kontakten med utnämningen hittills. Budgeten på blygsamma 20 miljoner används i första hand till vepor som sätts upp på husfasader, som vid Volvo Ocean Race ifjol, och vid prinsessbröllopet i juni.

Något miljöparty i Kungsträdgården eller race med gummi- ankor på Strömmen för att sprida budskapet om årets miljö- huvudstad blir det inte.