Politikerna i Stockholms stad gör halt i omvandlingen av servicehusen till trygghetsboenden med lägre servicenivå. Skälet är oron bland pensionärer och anhöriga. Nu ska processen utvärderas.
–Det var inte så här det var tänkt, säger regeringens utredare av äldrebostäder.
De så kallade trygghetsbostäderna riktar sig till personer över 75 år, och ska fungera i övergången mellan att bo hemma och att få plats på ett mer kvalificerat vård- och omsorgsboende. Men att trygghetsbostäderna byggts ut på bekostnad av servicehusen har varit olyckligt, enligt Folkpartiet som nu vill dra i bromsen.
–Vi tycker att det är viktigt att man gör halt och utvärderar. Trygghetsboende är ju något bra, men det har fått oförtjänt dålig klang i Stockholm. Vi vill inte att det här boendet kommer till genom att man avskaffar något annat, säger Ann-Katrin Åslund, FP:s talesperson i äldrefrågor.
Och i årets budget gör den borgerliga majoriteten en omsvängning: Servicehusen får finnas kvar så länge de äldre efterfrågar dem. Samtidigt bromsar staden omvandlingen – efter att 13 servicehus behandlats ska processen utvärderas.
Barbro Westerholm ledde den statliga äldredelegationen som 2008 föreslog att kommunerna skulle bygga trygghetsbostäder.
–Det var aldrig avsikten med utredningen att servicehusen skulle omvandlas till trygghetsboenden. Man har lurat de äldre som flyttat in i servicehusen, och som har blivit lovade de här insatserna när man nu tar bort dem. Det var inte så det var tänkt, säger Barbro Westerholm.
Servicehusen kom till i Stockholm på 80-talet och under de senaste åren har det varit en politisk tvistefråga om de spelat ut sin roll.
I Stockholm påbörjades omvandlingen hösten 2009 efter att den borgerliga majoriteten brutit sitt vallöfte om att bevara servicehusen, med motiveringen att trygghetsbostäder kunde ersätta dem.
Men medan servicehusen kan motsvaras av ett hotell där allting ingår – all inclusive – så är trygghetsboende något annat. Ett boende som inte kräver ett biståndsbeslut av en biståndsbedömare, och där äldre med vårdbehov får hjälp av hemtjänsten. Samtidigt läggs en större kostnad på de äldre.
Den omvandling som hittills genomförts har lett till demonstrationer och protestmöten. Namnlistor har samlats in bland personal, boende och deras anhöriga.
–Vi ser att där man har genomfört trygghetsboenden så har det gått ganska bra. Men processen under omvandlingen har skapat väldigt mycket oro. Och det måste vi analysera ytterligare, och informera varje individ om vilken omsorg kommunen kan erbjuda, säger Joakim Larsson (M), äldreomsorgsborgarråd.
Processen har på senare år skyndats på genom att Arbetsmiljöverket vid sina inspektioner på servicehusen dömt ut måtten i badrummen – de är för trånga för att bedriva omsorgsarbete.
Om inte bristerna åtgärdas tvingas kommunen betala vite på flera miljoner kronor på varje arbetsplats. Att bygga om servicehusen till trygghetsboenden är ett sätt för kommunen att slippa stora ombyggnationer, eftersom bostaden då klassas som en vanlig lägenhet.
–Trygghetsboenden har varit möjligt att genomföra som alternativ, för då kan du enkelt bo kvar och varje individ kan få sin hemtjänst bedömd, säger Joakim Larsson.
Efter att två av servicehusen i Hägersten-Liljeholmen dömts ut utreds nu möjligheten att behålla ett av dem om ombyggnaden kan ske utan stora evakueringar. Tanken är då att de äldre kan bo kvar i en del av huset, medan renoveringen sker i den andra. Stadsdelsnämndens ordförande Abit Dundar (FP) vill behålla ett av servicehusen.
–Vi vill ha kvar servicehusen, och då vill vi behålla Trekanten. Eftersom antalet 80-åringar och äldre minskar kommer vi ändå att ha tillräckligt med platser i min stadsdel, säger Abit Dundar.
