Kurvorna tycks peka åt rätt håll i senaste siffrorna från utrednings- och statistikkontoret (USK) vid Stockholms stad.
I augusti fanns närmare bestämt 9 983 hushåll där någon eller några personer fick försörjningsstöd, som tidigare kallades socialbidrag, för att klara tillvaron.
– En väldigt låg siffra, vi har inte sett en så låg notering sedan vi inledde mätningarna år 1992, säger Lena Liljeholm, utredare vid USK, till SvD.se.
Trenden har i stora drag gått i den riktningen sedan våren 2005. Då behövde drygt 13 000 hushåll stöd genom socialbidrag.
Stadshusalliansen lyfter själva fram jobbtorgen som en viktig faktor bakom utvecklingen.
– Vi har förstås levt i en högkonjunktur som gett oss draghjälp. Men samtidigt är detta till viss del resultat av en medveten politik. Jobbtorgen förtjänar en eloge för att hjälpt många människor in i jobb, säger Marie Ljungberg-Schött (m) till SvD.se.
Det var i januari i år som stödet till arbetssökande stockholmare som också får socialbidrag koncentrerades till så kallade jobbtorg. Under projektets första nio månader ska runt 3 000 personer ha gått från bidrag till egen försörjning, enligt uppgifter från den borgerliga alliansen.
Den siffran finns dock ännu inte bekräftad av någon officiell statistik.
Lena Liljeholm vid USK är försiktig i sin bedömning om vad som ligger bakom den rekordlåga siffran.
– Det är svårt att säga hur mycket exempelvis den goda konjunkturen har betytt och vilken roll jobbtorgen spelat. Vi har sett en nedgång även i grupper som inte berörs av jobbtorgen.
Kan en del av kurvan rent av förklaras av tuffare kriterier för att beviljas socialbidrag?
– Oerhört svårt att svara på det. Det är i så fall andra personer inom Stockholms stad som bättre kan bedöma det, säger Lena Liljeholm.
Samtidigt finns farhågor för att flera tunga företag i Stockholmsregionen kan komma att flagga för neddragningar under hösten. Detta i spåren av en vikande konjunktur och finanskrisen i USA.
Ett exempel är Sony Ericsson i Kista där runt 800 personer riskerar att varslas, enligt uppgifter till SvD Näringsliv tidigare i höst.
S-oppositionen tycker heller inte att den nu aktuella rekordnoteringen ska tas emot som ett glädjebesked.
Nedgången startade långt före jobbtorgens entré – den synbart positiva kurvan har i princip följt konjunkturen, anser s.
– Sten Nordin ger en oärlig bild av läget. Saken är ju den att vi nu står inför befarade tunga varsel och en förväntad ökad arbetslöshet. Och antalet socialbidragstagare förväntas öka, säger Carin Jämtins pressekreterare John Zanchi till SvD.se.
Det är också för tidigt att utvärdera om jobbtorgen haft någon effekt, enligt Zanchi.
– Det finns hittills ingen statistik som visar att jobbtorgen varit mer lyckade än den tidigare lokala arbetsmarknadspolitiken, säger han.
Även om antalet bidragstagare sjunkit så har socialbidragen i sig varit en tyngre utgiftspost för Stockholms stad än förväntat.
Senast i våras fick staden skjuta till runt 43 miljoner extra till stadsdelarna – flera visade nämligen upp röda siffror i sin budget för socialbidragen, som SvD.se berättat.
– Vi har sett att medelnivån för bidraget gått upp under en tid. Beloppen justeras ju upp bland annat med koppling till konsumentprisindex, säger Lena Liljeholm.
Medelnivån för ett socialbidrag i Stockholm låg under augusti på runt 7 200 kronor.
